Jag har talat och räddat min själ

Sitter har och har precis blivit "lovestoned". Har numera en karlekssten pa ryggen som ar tillagnad malin. Hon har snart desamma under naveln. Det ar en sten som man faster under skinnet, jattefint! Gjorde lite ont, men det sager jag inte till Malin for da kommer hon inte vaga. Kostade typ 400 svenska kr men det ar det vart!

Idag ar det exakt en vecka kvar tills vi drar. Veckan som gatt har varit sjukt handelserik, har haft fullt upp precis varenda kvall. Igar kom killarna fran sthlm hit, och vi gick till Sidebar dar anna jobba och blev gratis nersupna av anna bakom baren. Vaknade imorse pa killarnas hostel med den fetaste huvudvarken och skulle ivag och jobba. Nu ses vi igen nasta vecka i phuket, ska boka in oss pa ett fint 4 stjarnigt hotel som killarna ska bo pa. Can't wait!

Nu star det ocksa klart med biljett tillbaka till Sydney i borjan av September. Faster Ann-Louise som jobbar pa Thai Airways har lyckats skaka fram en billig biljett for endast 8000 kr tur/retur. Bokar in mig, malin & anna och det kommer bli sjukt bra. Skont att veta att man inte aker hem for alltid :)

Malin borjar fa upp bloggandet lite, ga in och kolla pa www.davidssonmalin.blogg.se

Nu blir de gym o sen film med min andra halva

Nedrakningen ar sa sjukt jobbig, en vecka kvar. Och vi har sa manga att saga hej da till, tiden racker inte till.

Idag kommer killarna fran sthlm till sydney pa besok innan de drar till thailand. De bokade om sin resa en vecka tidigare dit, men vi kommer att ses dar nar vi kommer nasta vecka.

Idag har jag o malin en ledig dag, vi har sjukt mycket att gora. Men det viktigaste - idag ska vi utbyta "Lovestones". Kommer bli sa fint.

Nu ar de frulle, ingen omvaxling har inte - havregrynsgrot med apple solrosfron och kanel. Har atit det varje dag i 4 manader nu, men har vi trottnat? oooh nej.

En klok kvinna vid namn Carrie fran tvserien Sex And The City sa en gang att hon alskar den stad hon lever i, och att hon aldrig kanner sig ensam. Hon har sin stad, med allt vad den kan erbjuda. Jag kan inte annat an att halla med, mitt sydney ar my plus one. Min dejt. I vatt och tort. Jag njuter av att bara ga pa gatorna och andas in luften genom nasan och ut igen genom munnen. Att prata med alla sortes olika manniskor som alla ar lika trevliga. Jag forstar inte varfor man ska hem, nar man mar sa bra som jag gor har borta. Just darfor har vi nu tagit i hand och lovat varandra - vi aker tillbaka hit i borjan pa september. Darfor var jag idag tvungen att ta ett beslut, att rensa luften och ga vidare.


Anna har bestamt sig for att folja med oss tillbaka i september. Vi ska dela boende tillsammans, vilket kommer urarta och sluta i total katastrof. Tillsammans blir vi tre som forbytta, allt kan handa. Men kul har vi, och kul kommer vi att ha. En och en halv vecka kvar.. Fyyyyy.

Idag har jag grubblat nar jag gick i Bondi imorse pa egen hand. Jag insag att man alltid vill ha det man inte kan fa, men att jag och Malin ar ganska bra pa att fa det vi vill ha men inte vad vi egentligen behover. Och far man det man egentligen behover, sa vill man inte ha det, utan da vill man ha det man inte kan fa i stallet. Hmmm..

"Om jag dor nu, ringer du min mamma da och sager att jag inte dog ensam i alla fall. Jag va i gott sallskap av herr bakfylla"
/ Anna

Yhuuu heeeeeard me.. Yhuuu a teee pleyah uf teee yeah!



Annas ord angaende att vi lamnar henne kvar i sydney kandes enda in i hjartat. Hon blev pakommen med tanken att hon faktiskt kommer sakna oss sjukt mycket nar vi drar, och vi kan inte annat an saga desamma. Vi vill ha henne med oss till thailand o bali, men kapitalet hennes racker inte till. Men vi ger inte upp!

Igarkvall skulle de bli en stillsam kvall med lite italienskt efter jobbet, vilket det sjalvklart inte blev. Malin & jag blev inbjudna pa en fodelsedagsfest/maskerad under kvalles gang och kunde inte motsta. Var maneger (som slutar samtidigt som oss) gjorde oss goda shots och drinkar, vilket resulterade i lagom berusning innan vi tog taxin till Darling H. Alla var utkladda till pirater, forutom vi. Hade dock en otroligt trevlig kvall med vara nyfunna vanner Andrew & Rowan. Drog vidare till establishment och motte upp lite annat folk, bland annat en av mina Italienska vanner (vilket gjorde den planerade italienska kvallen ersattlig). Tillbaka pa fest med de andra och sen somna 4 timmar innan jobbdags. Mycket bra.
Just nu hemkommen fran en lang arbetsdag (vilket dock inte gjorde sa mycket eftersom vi tjanade multum idag pa grund av public holiday). Sitter och tanker samtidigt som jag later fingrarna smattra pa tangenterna. Sjukt vad saker och ting kan forandras. Det kan racka med en mening. En handling. Ett sms for mycket. Ett sms for lite. Eller bara en kansla. En kansla av att nagot inte star ratt till, och man staller sig in pa det. Svart att beskriva i ord, men just den dar kanslan av tomhet finns inom mig. En rost som sager: "Jaha, och nu da? Is this it?"

Ikvall ska jag dock inte lata tankarna fa overtag. Jag ska sova ett par timmar tills Anna o Malin slutar jobba, sen ska vi ha tjejkvall pa stan. Ut o dansa och ha lika kul som vi alltid har. Och tjejer, stulen skumpa smakar alltid bast. Right?

En mycket lang och handelserik helg har passerat. Jag ar sa sliten som man kan bli, men mycket roligt har hant som gjort mina dagar a whole lot more lattare.

Jag vaknade i lordags pa soffan efter en eftermiddagstupplur. Jag vaknade av att jag grat och svettades - anledningen? Jag dromde att jag kom hem..

Jag vill inte komma hem. Jag vill stanna har borta i mitt dromland. I min lilla bubbla som ingen kan sticka hal pa. I hopp om att allt ska vara sa mycket battre den dagen jag slutligen satter fotterna pa svensk mark. Jag har det ju sa otroligt bra har borta tillsammans med min andra halva. Vi vaknar tillsammans, ater tillsammans, skrattar tillsammans och somnar in varje natt tillsammans i var dubbelsang som ett gammalt gift par.
I lordags var vi bakis som aldrig forr efter en sjuk utgang tillsammans med Anna. Vi drack hela kvallen pa jobbet i smyg och alla var jattefulla innan vi signade ut oss och gick vidare till operahuset dar vi satte oss och oppnade en flaska champange. Darefter ar minnet langt i fran vad det borde vara. Lordagsmorgonen agnade jag och malin oss at att skratta i timvis at allt som hant, tills jag stupade i soffan och somnade in. Kl 6 pa kvallen vaknar jag svettig av den fruktansvart hemska drommen jag hade, och vackte malin for att gora iordning oss for nasta kvalls upptag. At middag nere i The Rocks och gottade oss. Motte upp tobbe och gick vidare till olika stallen, men tackade for oss vid 3-snaret och begav oss hem. Malin jobbade igar, men jag var ledig sa jag bjod over tobbe och gjorde massa pannkakor till oss, med banan och hallon. Sen at vi ostbricka och drack alldeles for mycket vin. Jag motte upp Anna och Malin pa Hugos som var sjukt bra pa manga satt. Drog vidare pa efterfest och sen var de hemgang.

Nu ska vi ha bakiskvall me anna hos oss.


Jag saknar vilda!

Malin och jag har haft otroligt manga och langa diskusioner pa jobbet om precis allting. Manga regniga dagar utan nagra gaster resulterar latt i manga djupa samtalsamnen. Vi har insett att vi egentligen maste inse vad vi har och leva i nuet, istallet for att bara blicka frammat och langta efter det som komma skall. Visst finns det saker som vi absolut langtar till, men vi maste anda inse att vi har det hur bra som helst har borta precis varje dag.
Vi langtar alltid efter nagot, vilket gor det hela pa ett satt mer enkelt att vakna upp pa morgonen och ta sig till jobbet. Den har veckan langtar vi efter sondag, for da ska vi ut pa vart favorithak Hugos med en svensk tjej som precis borjat jobba hos oss. (Forovrigt kanner hon Sanna och Jonas, eftersom hon spelar handboll och kommer fran goteborg. Varlden ar liten.) Nasta vecka langtar vi efter den lediga lordagen som vi ska ta vara pa som aldrig forr, eftersom vi inte haft en ledig helgdag pa ar och dagar. Efter det langtar vi efter att fa komma ivag till Thailand och Bali i en manad och bara njuta i fulla drag. Efter det langtar vi efter att fa komma tillbaka till Sydney och de tva natterna pa lyxhotell som vi bokat in oss pa for att skamma bort oss sjalva extra under vara sista dagar pa resande fot. Da har vi aven bokat in oss pa en harsalong med allt vad det innebar - fargning, klippning, konsuation, massage osv.

MEN, nu har vi ocksa bestamt oss for att langta efter morgondagen och inte minst njuta av den dagen som vi faktiskt lever i just nu.

Nu ska jag till gymmet och sen cykla och jobba. Oj, kan inte vanta!

Sitter har helt genomblot, resultatet av en timmes promenad fran jobbet i sporegn. Behovde rensa huvudet, sa jag satte pa ipoden pa hogsta volym och borjade ga. (It's a good thing tears never show in the pouring rain). Men kanner jag mig battre nu? Knappast. Oron bubblar i magen. Jag som trodde att allt var bra. Att det var tid att vara lycklig nu. (Eller vad tycker du?)
Alla som ar ute och reser gommer sig for nagot dar hemma, de vill bara bort fran verkligheten en stund. Det blir till en sorts drog, man vill inte inse verkligheten utan lever for dagen i sin egna lilla bubbla. Men manga vet inte ens vad de rymmer ifran. Jag ligger steget fore i den meningen. Jag vet, men inte mar jag battre for det.

Det finns ingen som forstar mig sa bra som Gustaf nar det galler de kanslor jag har som just nu snurrar omkring i mitt blodomlopp. Han ska ringa mig snart. (He will fix me. I'm sure) Men ska jag alltid ha det sa? Alltid vanda mig till honom, min andra halva som kanner mig battre an mig sjalv? Ingen kan lasa mig som han kan. For ingen vet egentligen hur det hela ligger till. Aterigen kommer jag in pa amnet gamla relationer. Jag kommer aldrig acceptera att han inte skulle fa finnas till i min varld. Det skulle bli för tomt om han inte fanns där, jag har inte tålamod nog att bli förstådd. Ingen känner mig så väl som du. (Jag skulle fastna i min ensamhet igen om du lämnade mig nu)

Jag har aldrig haft ett sa stort behov att fa komma hem just nu, aven fast det ar den sista platsen pa jorden som jag huvudsakligen nagonsin skulle vilja befinna mig pa. Hur gar det ihop sig? Det gor det inte. For just nu gar absolut ingenting ihop sig i mitt liv. Jag vill bara lagga allt pa hyllan och agna all min vakna tid till att gora allt bra igen. (In my family portrait, we look pretty happy. Let's go back to that)

Kom pa din vita ryttare och radda mig fran den eldsprutande drake som stegvis branner upp min vardag...

Varfor ska jag alltid valja den svara vagen? Ibland kanner jag bara for att ge upp allt och bara folja strommen och va som alla andra. Noja sig med det man har lixom. I sa fall hade jag aldrig tagit mig ur forhallandet med Gustaf, aldrig slutat spela handboll, aldrig akt till australien och aldrig varit sa velig. Da hade jag haft mitt trygga, svenneliv klart for mig. Kanske hade varit lika bra det?

Jag har bara en fraga - varfor?

Idag har varit min varsta dag nagonsin i Sydney.

- Jag har jobbat 12 timmar i strack i sjukt stressig miljo och inte haft en endaste liten rast
- Jag har matt sa javla daligt over Tobbes enormt jobbiga situation
- Jag har brakat med min flatmate som jag bor med
- Jag har gratit i diskrummet i Malins famn
- Men framst av allt - jag har blivit (aterigen) inslangd i ett javla kaos som jag inte ens fattar hur det uppstatt

Vad ar det som far mig att aldrig vilja komma hem? Jo, alla dessa JAVLA intriger hit och dit som har att gora med ett forflutet. Jag angrar ingenting jag gjort i mitt liv - men ibland borjar man ju undra om det verkligen ar vart det. Att jag haft ett liv och forhallanden innan min situation nu ar val inget konstigt? Men nu far man sota for det, for att man har kontakt med personer som man nagon gang i livet haft kontakt med. Snalla, vad hander?

Bakgrund:

S & C var tillsammans, vilket C inte sa till mig. Vi hangde en kvall i uppsala men sen var det inget mer med det. Foran forra sommarn, da vi traffades for andra gangen och C och S faktiskt inte var tillsammans. Att vi hangde da kan val knappast vara forbjudet? S hade nagon annan - namligen min S som jag nu haller kar. Men ni brot upp och S och C blev aterigen ett par. Jag traffade min S och vi borjade traffas. That's it. Om jag nu undrar hur C mar och om hans resa blev av till LA kan val knappast vara straffbart? Sag till i sa fall. Jag hade inte brytt mig om ifall du och S pratade, vilket jag antar att ni gor, eftersom ni har ett forflutet tillsammans. For jag ar saker pa mig sjalv och om min S visar ett intresse for dig sa visst, da var han inget for mig. Men jag litar hyffsatt pa vad folk sager till mig.
Jag kommer aldrig forbjuda att nagon av de jag umgas med pa ett eller annat satt inte ska fa prata eller umgas med de dom vill, oavsett om de ar ex eller vad som helst - eftersom jag sjalv aldrig kommer lata nagon forbjuda mig.

Vill verkligen inte stalla till med problem for nagon, och tro det eller ej sa forstar jag hur du kanner. Jag har haft ett likadant forhallande med min Gustaf.. Jag vill inte att du ska ma daligt pa grund av mig, jag ber om ursakt. Men jag menar verkligen inget mer an att jag gillar att hora av folk jag "kanner" och hur de har det, speciellt nar de gor nagot som de verkligen vill - exempelvis reser.

Ledsen och forlat