En (o)lycka kommer sällan ensam
Det där med vad man talar om när man säger att en olycka sällan kommer ensam, det borde ju undersökas. Enligt mig kommer sällan en lycka ensam. Tänk bara när man kan gå och ha det sjukt tråkigt i dagar och bara vilja att något kul ska hända. Då kommer det en dag när det händer något kul. Samtidigt som 200 andra event är på gång under samma dag. Typiskt. Först torka, sedan spöregn av olika roliga tillställningar.
Att det är snabba bud som gäller här borta, det har vi redan gått igenom. Egentligen vet jag inte om det är en så stor skillnad mellan där vi bor och sthlm. Om man föreställer sig Djursholm eller Lidingö så antar jag att det råder samma hets även där. Det område vi bor i nu kan jämföras med Lidingö kan jag tänka mig. Och då undrar ni säkert; om hon avskyr detta så pass, varför bor hon kvar? Svar på den frågan; för att det samtidigt är paradiset. Jag har det nära till jobbet (20 min buss, tåg), alla mina vänner bor här, jag har stranden 20 meter från min dörr, det finns allt du kan tänka dig här PLUS lite till. Människorna som praktiskt taget kan representera den rika, framgångsrika familjen i solsidan, de lever här sida vid sida med oss vanliga döda. Ganska charmigt när man tänker efter. MEN, jag vägrar bli en av dom. Det gäller bara att stå på sig och inte sugas med ut i den materiella världen.
Därför är det viktigt att ha dagar som denna. Marknad i Newtown som är som Södermalm, sedan drink med min vän Tim och sedan middag hemma a la Christoffer. Sedan utgång, men tidig hemgång för mig då jag inte orkade stå emot de stora massorna av människor som hetsade framåt mot baren.
I morgon är det jobb. Sedan drinkar på en otroligt bra cocktail bar. Sedan middag. I sällskap av en underbar person. Spännande? Ja. Rädd? Lite. Visiret är framme och skölden i min hand. Ingen kommer nära mig än på en stund. Det är ingen värd. Än så länge.
Love with an open heart
Oh God help me to accept the things that I cannot change.
Give me the courage to change the things that I can and the wisdom to know the difference.
Oh God give me the courage to love with an open heart.
Give me the courage to change the things that I can and the wisdom to know the difference.
Oh God give me the courage to love with an open heart.
Det svänger i branschen
Det går verkligen i ultra-rapid här. Kompisar gör slut, de träffar nya, folk blir av med jobb men hittar ett nytt samma dag, man hinner inte bli mer än bjuden på middagar/fester förän nästa event är uppstyrt och så vidare. Det finns ytterst lite tid för eftertanke, att stanna upp och njuta av alla de härligheter som faktiskt serverats på bordet.
Ibland blir jag råless på allt detta och måste dra mig tillbaka. Nu har jag haft en hektisk vecka med Australia Day som är vår nationaldag här, plus massa andra tillställningar som liksom sugit musten ur mig. Ikväll skulle jag iväg på middag igen efter jobb, men var tvungen att tacka nej och istället dra mig hem. Jag drog på mig shorts och linne och gick ned till stranden som ligger 20 meter från mitt hus. Sprang längst med stranden barfota i vattenbrynet. Lars Winnerbäck i öronen och jag kände mig mer levande än på länge. 28 grader och klockan var efter 7 på kvällen. Därefter gjorde jag yoga innan jag sprang ned och badade i havet. Vad är egentligen meningen med att bo vid havet om man inte utnyttjar det? Från och med nu ska jag ge mig själv mer egentid och sluta stressa omkring med folk jag egentligen inte bryr mig om.
Igår på nationaldagen jobbade jag, men när jag kom hem drog jag med mig två killkompisar till en BBQ på en rooftop som såg ut över hela staden och stranden. En DJ stod i ett hörn, grillen var tänd och folk låg och drack vin på filtar. Underbart. Min vän Chops som är fotograf tog fantastiska bilder, när jag får de ska jag lägga upp dom här.
Ibland är det skönt att vissa människor tar sig in i ens liv och öppnar upp de tunga ögonlocken för vad som faktiskt är uppdukat framför oss. Och att denna någon faktiskt verkar vara guld värd är ju en bonus.. To be continued..
Bilder från de senaste dagarna
Stjärnkocken Christoffer lagar mat i vårt kök
Jag målade vårt bord i tavelfärg som man nu kan skriva på
Kvalitets tid med mig själv på lunchen, sushi och sashimi på jobbet
Tar vara på solen i älskade Bondi
Bananabread - Australiens bästa uppfinning
Extra-mamma Jo som är DJ på dagarna på jobbet, hon levererar underbar chillmusik
Jag och Christoffer retar Malin som sitter fast inne på ett kontor
Farewell/welcome
4/14 Lamrock Avenue tar idag och säger hejdå till min kusin Joakim Törnqvist genom att ställa till med brakmiddag a la Christoffer Hamne. Som vi glatt säger välkommen till Australien till! Christoffer anlände imorse och ska agera kock/butler/surfare/städare hos oss på obestämd tid. Det är skönt med nytt blod i huset, ny energi som får en att stanna upp och tänka efter lite på hur bra man faktiskt har det.
Igår var en galen dag på jobbet med ett dj set som spelade, Sneaky Sound System. Därefter utgång som slutade med en privatchafför i en Bently som jobbet står för. Vi tog oss runt stan och avslutade kvällen med ett nattdopp klockan 1 i natt. Sa jag att livet inte är så dåligt ändå? Men viktigast såklart är att jag får dela det med den vän jag älskar mest på denna jord.
Nu ska jag hjälpa stjärnkocken i köket. Ja, han är faktiskt stjärnkock. För några veckor sedan serverade han kungafamiljen i deras hem. Idag står han i köket på Lamrock Avenue och friterar egna sötpotatischips. Jag slår upp ett glas rött och sätter på lite Hot Chip och ser om jag kan göra något för honom mer än att tjata hål i huvudet på honom om Sverige och skvaller här nerifrån.
Hej då kusin, du kommer att vara saknad.
Hej Christoffer, stanna länge!
Några bilder från Malins och min mysdag i lördags med vin, sushi, strand, sol, livemusik vid havet och sedan middag med de bästa.
Senaste veckan i bilder
Astro och framtidstro
Vänner,
missförstå mig inte. Staden Sydney är en helt underbar stad med saker för alla smaker. Det finns alltid något att göra, inget stänger, människorna är snälla och vill dig väl, arbetsmöjligheterna är enorma och synen på livet är något ljusare än den Svenska. Men, jag tror att det finns en anledning till att man förr eller senare söker sig tillbaka till det land man först kom från.
Sydney, Australien, är ett ställe på jorden som jag tror att jag kommer minnas som det ställe där jag gjorde min karriär, mina ungdomsår, mina hundår och framför allt där jag hade sådana sjuka valmöjligheter. Festinbjudningar, utställningar, beach view, gratis saker, resor, människor i stora omlopp. Men sen då?
Bakom fasaden av glitter och glamour så står man ju ändå kvar, lite mer vilsen än någonsin innan och ställer sig återigen frågan; is this it? Är jag liksom ett steg närmre ett fullbordat liv nu när jag fått gå på alla de här specialinbjudna eventen eller fått träffa alla dessa människor? Oavsett om du umgås med Sydneys elit eller skit så är det ändå samma person du själv är och som kryper till sängs varje kväll.
Hippien i mig kommer fram när jag minst anar det och jag måste ta ett steg tillbaka från all denna hets om status och att man är den man utger sig för att vara, ingen annan. Jag tycker ju att Sverige kommit lite längre på den fronten. Kolla bara in solsidan, vilken familj vill du egentligen helst tillhöra? Den överklass-familj som kämpar så otroligt hårt för något som de tror sig måste vara eller den sköna, lite mer beige/bruna familjen som i alla fall kan skratta hjärtligt mellan varven?
När jag var på semester över jul upp längst kusten valde jag att vara ett med naturen. På så vis kommer man så långt bort som möjligt från storstadens hets om ideal och success. Jag gick även till en tant som berättade om mitt liv hittills och om kommande året. Det ser ljust ut, så mycket kan jag säga.
lev ditt eget liv för du ska dö din egen död
Låt ingen någonsin komma och säga till dig vad du kan eller inte kan göra med ditt liv. Valet är ditt, konsekvenserna ser olika ut för oss alla men fortfarande är det du som sitter inne med den stora makten att leva ditt liv som du gör, eller att göra en förändring. Förändringar är jobbiga, det tar tid och oftast har man ingen aning om man gjort rätt val. Förens det är för sent. Men det är också halva charmen med att fatta beslut, man vet aldrig om det kommer att bära eller brista. Men tar man inte chansen kommer man också stå där utan svar.
Jag menar inte att alla bör göra stora förändringar i sina liv. Är man glad och lycklig, thats great. Men allt för många klagar över situationer som är relativt lätta att göra någonting åt. Jag gör det själv, det är väl en del av människans beteende antar jag. Jag menar bara att vi alla sitter med en biljett i vår hand där slutdestinationen är utelämnad. Bara vi kan se till att vi hamnar där vi vill. Det svåra är så klart att bestämma sig för vilken som är ens egen slutstation. Om man hoppar av längst vägen och njuter av den nya destinationen så är även det en seger, man måste inte ta sig hela vägen. Men i alla fall en bit. Om man nu strävar efter att komma någonstans och är trött och less på sin egen situation.
Jag siktar mot stjärnorna. Kommer jag en tiondel är jag ganska nöjd ändå tror jag.
Dog days are over
Utan mig skulle inte varlden existera
Om inte jag fanns har just nu, skulle inte heller denna varld existera. For varlden jag ser utifran mina ogon ar inte samma som du ser. Vi har olika perspektiv pa allt i livet, ingen kan ha exakt dina asikter, tankar eller syn pa olika ting. Darfor skulle inte den varld jag lever i existera om inte jag var har just nu. Underbar tanke. Jag tror jag just kom pa att jag faktiskt ar nagon. Jag ar mitt livs viktigaste roll. Huvudkaraktaren i min egen film. Jag hoppas det blir en sjukt lang film med mycket drama, men samtidigt med karlek och varme. Garna ett lyckligt slut. Det vore skont.
skepp o'hoj
I mandags hade vi var personalfest dar temat var shipwracked. Underbar dag till havs, dock tog det hela tva dagar att efterhamta sig.
Nu ar det en manad kvar tills jag ater sitter i skolbanken. Vad jag gett mig in pa vet jag inte, men jag hoppas pa det basta. Vet dock inte om livet som student kommer stalla till det i mitt just nu redan kaotiska liv. Jag hoppas att det ska ge mig mer rutin och mindre stress, men vem forsoker jag lura? Mer att satta upp pa "att-gora-listan" kommer ju garanterat inte losa de problemen. Det galler val att prioritera antar jag. Sa: ut med det gamla och in med det nya. Jag lagger allt at sidan nu for en stund for att fokusera pa mig sjalv och vad jag egentligen vill. Har varit pa tok for mycket tankar som gatt at att tanka pa hur jag ska framsta i andras ogon har nere och vad for andra ar att "lyckas". Men det ar otroligt svart att inte bli indragen i den har varlden dar mycket kretsar kring status och pengar. Det ar liksom som att jag star i en dorr med en fribiljett till en bal pa slottet, men jag valjer att tacka nej och ga hem till min lilla koja. Inte riktigt sa harddraget, men nastintill. Men hellre glad och lycklig i kojan an olycklig och obekvam pa slottet. En dag kanske jag lyckas ta mig upp till slottet pa den stig som jag sjalv plojt upp i skogen. Lite mer krokig och berg-och-dalig kanske. Men vad vore val inte en kvall pa slottet anda?
Inga blommar växer mer här i staden
Ingen kan se dig Ingen vill fråga dig om hjälp här i staden Alla ska bli nåt Ingen är ingen speciell här i staden Ingen bryr sig Ingen hör dig eller ser här i staden Husen skymmer Inga blommor växer mer här i staden Allting är viktigt Alla har bråttom, det går fort här i staden Sommar var det bättre Alla ska bli en ny person här i staden Alla sliter Alltid trötta från igår här i staden Allt kan bytas Inget lever längre än ett år För i staden växer inga blommor, nej För i staden växer inga blommor
Work work
Saker forandras fort har borta. Allt fran middagsplaner till livsviktiga beslut om framtiden. Den tanker man i regel inte sa mycket pa for den delen. Framtiden. Vilket ar svart for oss svenskar, vi som ar vana med struktur och ordning och reda. Det enda man vet har nere ar att alla vill lyckas. De vill bli nagot eller nagon och tjana stora pengar. Kanske ar samma sak hemma, bara det att jag valt att inte vilja se Sverige som sadant land.
Hur som helst, jag grubblar ofta over likheter och olikheter mellan Sverige och detta land. Manga olika teorier kommer upp i huvudet och det kanns mer och mer uppenbart: hit aker man och startar ett liv om man vill utvecklas inom olika omraden, huvudsakligen inom arbetsomrade. Kontakterna flodar och manga kor pa "om jag kliar dig pa ryggen, sa kliar du min". Tjanster och gentjanster. Nar det kommer till vanskap och karlek ar det dock samma mantra, och man ar aldrig riktigt saker pa vart man har folk. Darfor haller jag mig till ett fatal nara vanner dar jag vet att jag kan bara vara jag, medan jag ocksa haller andra mer ytliga bekanta nara men anda med en armslangd avstand.
Det nya stallet jag borjat jobba pa heter Grandma's och ar underbart. Kreativt, litet, gemytligt. Inriktning rom sa snart vet jag mer an sjorovarna om hur rom ska avnjutas. Ska ocksa borja med Jhonny Walker traning varannan vecka dar jag ska aka till olika barer och restauranger for att trana folk i whiskey. Det ska bli kul.
Nu ska jag sova. Imorgon kallar jobb igen, da ar jag ater pa Ivy Pool Club och serverar halvnakna killar och tjejer i poolen. Sneaky Sound System spelar sa kommer bli en bra dag.
Imorgon kommer min coookieee carro hem. Underbart.
Sov Gott
O
Du tappa nat! Farten..
Okej. Jag har en ny dator. Men inget svensk tangentbord och inte heller en bra uppkoppling. Jag har tagit maximalt antal bilder pa senaste som jag garna vill dela med mig av. Dessvarre tar det for lang tid att ladda upp att rastlosheten jag standigt kampar emot tar over och jag kan liksom inte sitta och vanta pa att de ska laddas upp. Nytt internet ar ett forsta steg i min atervando till denna vard som vi nastintill lever mer i an den verkliga.
Det hander sa mycket just nu att en daglig uppdatering vore det uttimata. Samtidigt blir det desto svarare eftersom ju mer som hander - ju mindre tid for detta. Men det ar viktigt att fa ventilera sig, sa jag ska forsoka fa tillbaka min blogg-vana. Jag har sa mycket att dela med mig av och ibland ar amnet sa otroligt ratt, men nar jag val far tid att sitta ned och skriva ar det som bortblast.
I gar kvall gick jag till Absolut Vodka's utstallning. 12 konstnarer hade designat en flaska Absolut och det var en tyst aktion, gratis Absolut martinis och mat. Jag tog med mig min van Annie samt en underbar kille fran jobbet, Sal. Det blev en kul kvall, men kanske nagra for manga drinkar. Varfor ar det sa att ju mer pengar du tjanar, ju mer gratis saker far man? Nar man faktiskt behover de dar gratisdrinkarna da man inte har nagra pengar pa kontot sa far man de aldrig. Samtidigt haller ju teorin om att ju mer du tjanar, ju mer branner du. Sa hur hanger det egentligen ihop?
Idag har jag jobbat hela dagen pa Ivy och ikvall pa min van James nya bar som heter Grandma's. Kreativt, kul och avslappnat - men sjukt mycket manniskor. Ligger i en kallare pa en lite udda gata. Otroligt kul att fa vara med fran start!
Imorgon blir det brunch med Erica innan hon ska tillbaka till Sverige. Sedan jobb igen. Fan, kommer sakna henne. Vill ha henne har. Vi ar ett bra Zumba-team!
Take care lovers.
Ses snart. Puss
Sakta men sakert..
Sakta men sakert atertar jag kontroll over mitt liv i den virituella varlden. Ett steg narmare; star i Mac-store butiken nu och ska inforskaffa mig en ny dator. Sedan ar jag ater pa plats framfor skarmen och ska blogga skiten ur varlden och dela med mig av allt jag kan. STORA forandringar pa gang mitt folk. Jag vet att jag ma lata hogfardig och markvardig, forlat. Det kanske bara ar en person som laser detta, ma sa vara.
Jag ar tillbaka for att stanna.
GOD JUL!
Battre sent an aldrig, GOD JUL OCH GOTT NYTT AR!
Jag har bestamt mig for att ta tag i den har bloggen, anvanda den som min ventilationskalla och lata folk veta vad som forsegar. Intresserade eller inte, det ar ni som valjer om ni vill vara med.
Anledning till att jag tog en paus?
1. inbrott i lagenhet och ingen dator = svart att blogga
2. manniskor som lagger ned mer energi pa andra an sig sjalva och som far en att tanka efter vad fan jag haller pa med som ska dela med mig av mitt liv pa det har viset. MEN, som sagt. Det ar upp till de som valjer att logga in pa min sida eller inte. Take it or leave it. Alla har sin egen historia att beratta. Det har ar min.
GOD JUL. Jag uppskattar er underbara sjalar som stottar och laser med en glimt i ogat. De som inte forstar mina underliggande meningar i mina texter kanske ska ta och overvaga om de vill lasa har eller inte. Det kommer vara en otrolig arlighet och sanning som ligger till grund for allt det jag vill dela med mig av. En stor dos sjalvironi och sarkasm.
2010, formodligen det ar da det hant mest i mitt liv. Dalarna har varit djupare an nagonsin, och hopparna de hogsta. Da jag trodde att allt fallit pa plats, sa var jag mer ute och cyklade an nagonsin innan. Underbara liv ter sig mer som en krokig och omskakande tur pa cykel an som en segelbat pa oppet hav. Tur ar val det. Ni vet att jag hatar ordning och reda - pengar pa fredag. Men en gnutta skadar aldrig.
2011, ni kommer fa ta del av en hel del fler karlekshistorier, vilsenhet, skildringar av samhallet vi lever i och av en stor del av min fritid som kommer ga at att guida svenskar i sydney. 2011 skapas min forsta hemsida - local knowledge.
2011, bring it on!
Jag har bestamt mig for att ta tag i den har bloggen, anvanda den som min ventilationskalla och lata folk veta vad som forsegar. Intresserade eller inte, det ar ni som valjer om ni vill vara med.
Anledning till att jag tog en paus?
1. inbrott i lagenhet och ingen dator = svart att blogga
2. manniskor som lagger ned mer energi pa andra an sig sjalva och som far en att tanka efter vad fan jag haller pa med som ska dela med mig av mitt liv pa det har viset. MEN, som sagt. Det ar upp till de som valjer att logga in pa min sida eller inte. Take it or leave it. Alla har sin egen historia att beratta. Det har ar min.
GOD JUL. Jag uppskattar er underbara sjalar som stottar och laser med en glimt i ogat. De som inte forstar mina underliggande meningar i mina texter kanske ska ta och overvaga om de vill lasa har eller inte. Det kommer vara en otrolig arlighet och sanning som ligger till grund for allt det jag vill dela med mig av. En stor dos sjalvironi och sarkasm.
2010, formodligen det ar da det hant mest i mitt liv. Dalarna har varit djupare an nagonsin, och hopparna de hogsta. Da jag trodde att allt fallit pa plats, sa var jag mer ute och cyklade an nagonsin innan. Underbara liv ter sig mer som en krokig och omskakande tur pa cykel an som en segelbat pa oppet hav. Tur ar val det. Ni vet att jag hatar ordning och reda - pengar pa fredag. Men en gnutta skadar aldrig.
2011, ni kommer fa ta del av en hel del fler karlekshistorier, vilsenhet, skildringar av samhallet vi lever i och av en stor del av min fritid som kommer ga at att guida svenskar i sydney. 2011 skapas min forsta hemsida - local knowledge.
2011, bring it on!