Jag har talat och räddat min själ

I mandags hade vi var personalfest dar temat var shipwracked. Underbar dag till havs, dock tog det hela tva dagar att efterhamta sig.

Nu ar det en manad kvar tills jag ater sitter i skolbanken. Vad jag gett mig in pa vet jag inte, men jag hoppas pa det basta. Vet dock inte om livet som student kommer stalla till det i mitt just nu redan kaotiska liv. Jag hoppas att det ska ge mig mer rutin och mindre stress, men vem forsoker jag lura? Mer att satta upp pa "att-gora-listan" kommer ju garanterat inte losa de problemen. Det galler val att prioritera antar jag. Sa: ut med det gamla och in med det nya. Jag lagger allt at sidan nu for en stund for att fokusera pa mig sjalv och vad jag egentligen vill. Har varit pa tok for mycket tankar som gatt at att tanka pa hur jag ska framsta i andras ogon har nere och vad for andra ar att "lyckas". Men det ar otroligt svart att inte bli indragen i den har varlden dar mycket kretsar kring status och pengar. Det ar liksom som att jag star i en dorr med en fribiljett till en bal pa slottet, men jag valjer att tacka nej och ga hem till min lilla koja. Inte riktigt sa harddraget, men nastintill. Men hellre glad och lycklig i kojan an olycklig och obekvam pa slottet. En dag kanske jag lyckas ta mig upp till slottet pa den stig som jag sjalv plojt upp i skogen. Lite mer krokig och berg-och-dalig kanske. Men vad vore val inte en kvall pa slottet anda?