Big city life
Det är annorlunda. Att bo, leva, andas i en storstad som denna. Jag hyperventilerar bara av tanken av storstadstrafik ibland och känner ett måste av att komma här ifrån! Därför kommer resan till Mexico inte mer lägligt än denna. Måndag morgon. Jag och två tjejkompisar, sedan möter upp vänner i Cabo och kommer ha en underbar vistelse. Inget boende bokat, men som jag vet från tidigare spontana resor så löser sig det alltid.
Ikväll fick vi en försmak av Mexico. Jag tog min älskade Malin ut på äventyr. Frukost på sängen, strandpromenad, lunch med bubbel, middag med mexican och tequila och avslutade med cocktails på en skön bar. Allt för min älskade högra vinge!
Never satisfied = good or bad?
Att aldrig nöja sig, är det en bra egenskap eller en dålig? Det beror på avsändaren och mottagaren vill jag tänka.
Jag har alltid strävat efter något mer i livet. Jag nöjer mig liksom inte. Vill inte bara vara, jobba och inte utvecklas. Utvecklas till någon jag vill vara, på ett personligt plan. Men faktum är att jag nästan glömt bort att vi utvecklas och blir någon, även om vi inte gör någon ansträngning till det.
Att klättra på den sociala stegen och i andras ögon bli "sedd" är vad som motiverar de flesta idag. Linjen mellan vad jag gör för min egen skull och för vad som förväntas av mig än tunn. Och när man väl börjat klättra på stegen är det svårt att stanna upp och titta ned, då får man lätt svindel. Men när man väl nått toppen och inte vet hur man ska ta sig ännu högre eftersom sista steget redan är taget, då tittar man ned och inser vilken resa man egentligen varit med om och först då inser vad man åstadkommit. Men - det handlar ju om att njuta av varje steg och charmen med de stegen. Det är lätt att bli fartblind och missa detta, för man är så fokuserad på nästa steg.
Att klappa sig själv på axeln, slå sig för bröstet och tacka sig själv för vad man så långt åstadkommit i livet är livsviktigt för en långväga succé. Det håller fötterna kvar på jorden och gör resan och mödan mer värd i slutändan.
Det finns inga genvägar dock, och den enda som är ansvarig för ditt leverne och mål i livet är du själv. Det finns ingen annan som någonsin kan ta på sig vare sig skuld eller lyckan för vad du åstadkommit i ditt liv. Så valet är ditt - vad du vill göra med ditt liv är helt upp till dig. Men glöm inte bort att det är för just dig själv du ska sätta dessa mål, oberoende av vad andra runtomkring någonsin tycker.
Jag har många mål. Vissa kommer säkerligen bara förbli just mål, vissa är jag säker på att jag kommer uppfylla. Om livet ger mig den tid jag behöver, det vill säga.
Kom ihåg, ingen kommer någonsin komma och knacka på dörren och fråga om de får hjälpa dig att nå dina egna drömmar. Så, släng dig ut och gör någonting om du nu vill. Sitt inte där och tänk på att göra det. Knacka på din egen dörr och öppna upp den mot världen, så kommer världen öppna upp sin dörr mot dig.
Never satisfied
Aldrig nöjd, aldrig nöjd..
Usch, hur kunde jag dejta det där?
Att jag trodde det skulle fungera
Det började bra, men sen efter nån dag
Försvann all hans charm och han blekna
Det var inte den första i år
och definitivt inte sista
Det brukar bubbla från start
Med spännande prat
Romantiska möten med kyssar
Men sen tröttna jag direkt
Vilken äcklig andedräkt
Hans irriterande tics
Han är royalist
Jag förtjänar faktiskt något bättre
Jag lovar, jag kan fixa vem jag vill
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
För lång eller kort eller smal eller bred
Jag vill hitta rätt men jag ser bara fel
Aldrig nöjd, jag blir aldrig nöjd
Ingen kan vara perfekt, det kan jag förstå
Men herregud, jag kan få bättre än så
Jag har verkligen provat med allt
Jag har träffat, för fan, hela världen
Från Paris till Shangai, slitna jeans och kavaj
Jag har till och med surfat på nätet
Men jag blir aldrig nöjd, nej, jag stör mig på allt
Han skriver så fult och han sjunger så falskt
Vilken läskig mustasch, alldeles för lat
Var är hans sinne för humor?
Nej, jag hittar ingenting
Ingen groda som blir min prins
Bara genomsnittsskräp, inte tillräckligt tät
Varför ska jag nöja mig med nåt mindre,
när jag vet jag kan fixa vem jag vill?
Dom har vart gamla, dom har vart unga
Dom har vart smarta, dom har vart dumma
Dom har jobbat på bank, dom har rest överallt
Jag har gett alla den chans jag har kunnat
Dom har vart snygga, dom har vart rika
Dom har vart stygga, dom har vart dryga
Men inte nånstans har det funnits nån man
Som lyckats få mig att mjukna
Aldrig, aldrig, aldrig nöjd
I miss my men!
Vägen till lycka
Mentala tillstånd som vänlighet och medkänsla är mycket nyttiga. En medkännande, varm och godhjärtad person är frisk. Känslor av kärlek, ömhet, närhet och medkänsla ger lycka. Vår emotionella hälsa stärks av varma känslor. Tendensen att knyta nära band till andra och agera för andras välfärd gör oss friskare. Mer självcentrerade människor blir sjukare.
Så snart vi drar slutsatsen att människans innersta väsen är präglat av medlidande snarare än av aggressivitet, förändras vårt förhållande till omvärlden. Att se andra som sympatiskt inställda istället för egoistiska och fientliga hjälper oss att koppla av, känna förtröstan och leva utan ängslan. Det gör oss lyckligare.
Ändamålet med vårt liv måste vara positivt. Vi föddes inte för att ställa till olyckor eller skada andra. För att vårt liv ska vara av värde måste vi utveckla grundläggande goda mänskliga egenskaper - värme, medkänsla och vänlighet. Då blir vårt liv meningsfullt, fridfullt och lyckligare.
En livskraftig relation bör innefatta en känsla av ansvar och åtagande gentemot varandra.
Red red wine
Kusinen tycker att jag blivit smått galen och han undrar om jag verkligen bör studera psykologi. Risken finns att jag blir mer psyko då menar han. Men då kanske jag i alla fall får lite fakta bakom de olika handlingarna. Det kommer bli bra, fler och fler psykon finns där ute så marknaden ser ut att växa vilket kommer göra min business mer successful än förväntat!
Kommer han in nu och ser mig sitta här med alger i håret och min ihopslängda lunch av tofu och organiska morötter får han väl slag, men jag tror mig se att han börjar förstå mig. Det gör mig glad.
Nu ska jag skölja ur mina gröna alger ur håret, klä på mig vanliga kläder och sätta på mig ett ansikte. Röda läppar kanske. Det brukar smitta av sig på andra och världen blir ofta lite mer röd-skimmrig då. Rött vin gör detsamma. Rött. Härliga färg. Middag med härligt sällskap blir det. Sedan får kvällen avgöra vart vi tar oss.
Nästa vecka åker jag till landet av tequila och margaritas. 8 dagar med min andra vinge Mary-Anne. Något säger mig att det kommer bli en resa att minnas för en lång lång tid.
Think less - act more
Igår gick det upp för mig varför jag aldrig blev en lyckad handbollsspelare. Jag kan ju skylla på min opererade axel som satte stopp för min karriär, men faktum är att det var enklare än så.
Jag kunde stå bredvid och veta precis hur jag skulle göra i en situation och gärna låta mina medspelare få veta detta, men när det var jag som i själva verket var på planen med bollen i handen så gick det liksom inte alltid som jag tänkt mig. Och det är just där som problemet låg - att jag redan hade tänkt ut hur jag skulle gå till väga för att få bollen i mål. I situationer där jag blev omringad av motspelare på ett sätt som inte varit med i mina beräkningar, då fick jag panik och ofta blev det inte som jag velat. Bollen hamnade istället i motspelarens händer och sedan i mitt eget lags mål.
När jag däremot hade haft en helkväll ute kvällen innan match, vilket var totalt förbjudet men ibland ett måste som 18-åring, så hade jag matcher dagen efter då jag varit ute där jag var på topp. Varför? För att jag helt enkelt inte alls tänkte på hur jag skulle agera på plan utan bara följde mina instinkter och känslor, eftersom tankeförmågan inte var på topp på grund av alkoholintaget kvällen innan.
Så, vart vill jag komma med detta mer än att berätta för er alla varför jag blev en misslyckad handbollsspelare? Jo, att jag måste lära från detta och ta med mig det in i mitt vardagliga liv. Tänka mindre, agera mer.
Blunda
Blunda ett tag
Slut ögonen - blunda ett tag
För vi kommer alla blunda en dag
Blunda ett tag
Blunda dig bort, det kommer funka ett tag
Men om du blundar mot allt kommer allt blunda tillbaks
Gå över lik
En fråga man bör ställa sig själv;
Vill jag spela i B-laget där jag kommer ta plats och göra min grej och förmodligen vara en av de bättre, eller ska jag försöka ta plats i A-laget men där jag kommer få riskera att sitta som bänkvärmare hur hårt jag än kämpar?
Alla kan inte bli USA's president, så varför sätta pressen på sig själv? Det skapar bara ångest, och ångest smittar av sig på människor runt omkring oss i form av negativ energi som i sin tur skapar ännu mer ångest. Och där är vi sedan fast, i den onda svarta cirkeln där alla gör vad de kan för att överleva. Människor sitter i samma båt som långsamt går under, plötsligt är vi alla i det iskalla vattnet där vi kippar efter andan. Genom att trycka ned de svaga tar vi oss upp över ytan för ännu ett andetag, och samvetet är så gott som bortblåst. Frågan är dock, om vi nu klarar oss från att drunkna men samtidigt har mångas liv på våra samveten då vi tryckt ned människors huvuden under vattenytan och därmed låtit dem drunkna, kan vi då leva vidare och vara stolta över oss själva? Klarar samvetet av att blunda för detta, är det liksom okej att se ned på de som är med i B-laget och offra dessas liv och drömmar för att nå sina egna? Frågan är, är det värt att gå över lik för att nå sin slutdestination?
Status Anxiety
Status Anxiety discusses the desire of people in many modern societies to "climb the social ladder" and the anxieties that result from a focus on how one is perceived by others. De Botton claims that chronic anxiety about status is an inevitable side effect of any democratic, ostensibly egalitarian society. De Botton lays out the causes of and solutions to status anxiety as follows:
Causes:
- Lovelessness
- Expectation
- Meritocracy
- Snobbery
- Dependence
Solutions: