Jag har talat och räddat min själ

Jag vill aldrig vakna upp och inse att dagarna som gick var det som kallades livet. Jag lever idag. Som om det inte fanns en morgondag. Och jag vill aldrig att verkligheten ska komma ikapp. Nu nu nu. Finns inget sen sen sen.

Efter helgens bravader har nu en ny vecka kickat igång, och vi är begravda i rapporter som ska skrivas och uppgifter att lösa. Igår värkte huvudet mestadels hela dagen på grund av den härliga personalfesten som hölls söndag. En 12 timmars fest utan dess like! Hade otroligt kul och vädret var fantastiskt! Dock resulterade det i en sovmorgon på måndagen och miss av lektion, och när vi väl pallrade oss till skolan var huvudet glömt hemma och hjärnan kändes mos. Tog oss hemåt istället, satte oss framför spegeln och pratade med oss själva ett tag innan Damien kom över och spred lite kärlek och hjälpte till med matlagningen. Sedan blev de film.

Imorgon är det personalfest för hela koncernen som äger Pool Club och alla andra klubbar och restauranger. Det är 900 pers som alla kommer va utklädda till sailors och vi ska befinna oss på en stor båt. Ska bli hur kul som helst! Nu är klockan snart halv 5 på morgnen, om några timmar ska vi upp och styra upp vår outfit som tvilling sailors! Kommer va så fina så.

 This is not the end. This is not even the beginning of the end. This is the end of the beginning.

Vaknade efter 5 timmars sömn, slog upp ögonen och såg mitt blonda yrväder till vän sussa sött på sin sida av sängen. Hade inte hört att hon kommit hem tidigt imorse, men nu snarkade hon högt att det inte fanns nåt val. Bara att kliva upp och starta dagen. Tog en lång promenad, åt frukost och köpte mig en stor kaffe. Fortfarande med en livlös tjej i sängen satte jag mig för att plugga. Sakta men säkert vakna hon till liv och krälade ur sängen in mot mig i vardagsrummet och pep "hjäääälp mig, mitt huvud sprääängs". 2 huvudvärsktabletter senare ligger hon i fosterställning på heltäckningsmattan och går igenom kvällen, försöker få bitarna att falla på plats. Ena minnet efter det andra sköljer över henne och hennes ansiktsuttryck avslöjar ångesten som ligger och väntar på att få svälja henne hel. Och jag kan inte annat än le och må bra över att jag inte var med. Så konstigt att se bakfyllan från ett annat perspektiv, vanligtvis är vi två som ligger och kippar efter andan och vill att söndagen ska ta slut fortare än kvickt. Men inte idag alltså, för mig. Dock skriker kroppen efter sömn, så efter mina studier blir de träning och sen film och mys hela kvällen lång.

Första vita veckan sedan jag kom tror jag. var ett tag sen jag tog ett avstånd från alkoholen, men ikväll fanns inte suget där. efter bara 5 timmars sömn efter jobbet igår och en heldag på stranden så fanns det ingen energi kvar. regn, ruggväder och en alldeles för skön säng resulterade i att jag stanna hemma själv medan Malin begav sig ut i vimlet och tyckte jag va tråkig och att jag visst skulle med. Istället hyrde jag Sex and the city boxen, lagade en god sallad och köpte choklad. Men jag hann inte mer än börja min myskväll innan jobbet ringde och ville ha mig där istället. Efter lite förhandlande så kom vi fram till att jag skulle komma in, men att jag fick i morgon ledigt och lite löneförhöjning. Tog mig dit vid halv 11 i kväll och är nu hemma igen, klockan närmar sig fyra. Min fru är inte hemma än, jag hoppas att hon har kul! Längesen vi inte va ute tillsammans, men det kan nog vara nyttigt!

Var iväg i morse på ett möte, eller rättare sagt intervju. Det gick bra, får ett samtal på måndag angående den lediga platsen som researchare och assistent på en byrå i stan.

I en veckas tid har jag haft en trött, snuvig och hostig älskling här hemma. Det tog fem dagar innan jag till slut fick henne att köpa hostmedicin, efter att ha tjatat hål i huvudet på henne. Som om det vore för min skull? Hon skyller på att den smakar gammal andedräkt och jag får tvinga i henne medicinen. Så klart så hinner hon smitta mig innan hon börjar friskna till, så nu är det jag som är trött, snuvig och hostig. Typiskt!

Vill visa hela världen..

Jag vet inga ord som beskriver känslan av att le inombords. Konstant. En tanke, och jag kan inte hindra mig själv från att dra på smilbanden och leendet avslöjar mig. När ögonen liksom kisar samtidigt och det glimrar till i ögonen. Har haft den här känslan många gånger förut, men lyckas om och om glömma bort hur fantastiskt det egentligen är. Livet alltså. Människor som får mig glad, den vackra natur jag omges av och alla dessa överraskningar som livet bjuder på. Vem vet vad det bjuds på härnäst? Stockholm har aldrig känts så långt borta. Jag lever ett liv som jag aldrig skulle vilja byta bort. Och jag får den äran att leva det tillsammans med någon jag älskar högst av allt. Hur kan man någonsin klaga? Jag vet att livet är som en berg-och-dalbana och att saker och ting inte alltid är på topp. Men nu finns det inte mycket jag kan klaga på, förutom att jag vill ge er, alla mina vänner, mina ögon och visa er vad jag ser. Världen. I dess vackraste färger. Just nu är den ganska röd. Eller rosa-skimrande. 

De senaste dagarna har varit händelserika. I fredags blev vi spontant medbjudna på en båt av vår vän David som vi tidigare i veckan varit på middag hos. Vi tog oss iväg för att möta upp honom och ett gäng och drog ut på en båt med en konstig mix av människor. Drog ut på havet och mötte upp en annan båt som vi hoppade ombord på, den sjukaste båten jag varit på. Här fanns allt från servitriser, marmorbadrum och flera sviter. På båten befann sig en av de stora Dj'sen som skulle spela på festivalen på lördagen, Eric Morillo. En riktig tönt i mina ögon som fick för mycket uppmärksamhet än vad han egentligen förtjänade. Jag och Malin iakttog mest festen som pågick från sidoplan, vi skulle jobba senare på kvällen och festen var olik de flesta vi varit på och en upplevelse men inte riktigt vår kopp te. Men absolut kul att ha upplevt!

En otroligt vacker kväll i Sydney, inte ett moln på himlen och en fullmåne som lyste starkare än någonsin. Vi åkte hem till en vän, David, för "familjemiddag" som han så vackert kallar det. Då och då bjuder han in oss och en drös okända människor för en stor middag. Hans hus är helt otroligt, han brukar stå för galna poolfester och annat kul och idag hade han äran att ha Australia Fashion Week hos sig som plåtade bilder på modellerna för veckan i hans hem.

det gick vägen, och oj så bra det blev! har hittat ännu en anledning till varför det här landet är så underbart! igår kväll hade jag den bästa kvällen på länge. spenderades över två kannor sangria på en liten uteservering undangömd på en av sydneys bakgator. vi crashade senare en bög-konstutställning vi gick förbi för att snylta på deras gratis drinkar, där jag fick låtsas vara manager för en av de nakna killarna som satt på väggen eftersom jag va den enda av kvinnligt kön i lokalen. senare hittade vi en svartklubb/bar ovanpå en massagestudio på oxford st och avslutade kvällen med att åka bil längst stranden. det enda jag kan säga är spartanskt. och jag älskar det.

Hade helt glömt bort att vi ska på festival på lördag, jag blev så glad nu! Gick precis in och kollade the line up och såg att inga mindre än David Guetta, Empire of The Sun, The Prodigy, Franz Ferdinand och massa fler ska dit. Kommer bli en sjukt rolig dag!

Jag och Malin har varit på bushumör två dagar i rad nu. Det är inte många vettiga meningar som kommer ur våra munnar och vi gör allt för att imponera på den andra för att få den andra att skratta. Det inkluderar enmanna shower där jag försöker få Malin att tycka jag är bra på att sjunga och jag vägrar sluta tills jag får henne att skratta, eller att Malin kommer på diverse fula uttryck eller gångstilar och frågar mig: "om jag såg ut så här, skulle du va kompis med mig då?" Det fortsätter liksom bara, vi kan inte sluta. Och det räcker med en blick för att vi ska brista ut i skratt!