Isvak
Jag vet inte ens varfor jag ventilerar det har, just har. Jag antar att det har att gora med att jag inte vill verka allt for upprymd bland vanner och belasta dom med mina tankar som snurrar just nu i huvudet. Mina vanner sager at mig att slappa taget och lata mig flytas med. Men ska jag vara arlig sa ar jag sa radd att jag skiter knack i brallorna snart.
Jag kan helt enkelt inte slappna av. Kalla mig kontrollfreak. Men samtidigt vill jag inte ha nagons 100 procentiga tillganglighet och bekraftan, da kommer jag trottna. Men jag vill liksom anda ha svar pa vissa saker. Inte allt. Absolut inte. For det finns ingen garanti eller forsakran pa nagot har i livet. Men ska jag ge mig ut pa isen vill jag garna att den ska halla. Jag vill inte helt plotsligt befinna mig under ytan i det kalla vattnet, kippandes efter andan och vara nara det sista andetaget. Igen. Been there, done that. Nasta gang jag ger mig ut vill jag ha nagon ska ha borrat ett hal i isen sa jag vet hur pass tjock och hallbar den ar. Men vem ska jag vanda mig till? Och kommer jag nagonsin veta hur isen ar langt dar ute anda?
Jag vet inte om det ar en bra ide, men for att forbereda mig sjalv sa maste jag kanske ta mig i kragen och fraga vad avsikterna ar med detta. Jag blir livradd, for isen verkar sa otroligt hallbar och stark. Den valkomnar mig ut for att tillbringa manga dagar dar ute, med skinande sol och varma leenden. Och skulle isen brista redan nu, da skulle jag kanna mer mer an bara blot och iskall. Jag skulle kanna mig brand. Brand av det iskalla vattnet.
Da isen var hallbar och stark..
Om du vore bränd som mig
Skulle jag gå hem med dig
Skulle du vara allt jag någonsin velat ha
Oscar Linnros - Annie Hall
Jag kan helt enkelt inte slappna av. Kalla mig kontrollfreak. Men samtidigt vill jag inte ha nagons 100 procentiga tillganglighet och bekraftan, da kommer jag trottna. Men jag vill liksom anda ha svar pa vissa saker. Inte allt. Absolut inte. For det finns ingen garanti eller forsakran pa nagot har i livet. Men ska jag ge mig ut pa isen vill jag garna att den ska halla. Jag vill inte helt plotsligt befinna mig under ytan i det kalla vattnet, kippandes efter andan och vara nara det sista andetaget. Igen. Been there, done that. Nasta gang jag ger mig ut vill jag ha nagon ska ha borrat ett hal i isen sa jag vet hur pass tjock och hallbar den ar. Men vem ska jag vanda mig till? Och kommer jag nagonsin veta hur isen ar langt dar ute anda?
Jag vet inte om det ar en bra ide, men for att forbereda mig sjalv sa maste jag kanske ta mig i kragen och fraga vad avsikterna ar med detta. Jag blir livradd, for isen verkar sa otroligt hallbar och stark. Den valkomnar mig ut for att tillbringa manga dagar dar ute, med skinande sol och varma leenden. Och skulle isen brista redan nu, da skulle jag kanna mer mer an bara blot och iskall. Jag skulle kanna mig brand. Brand av det iskalla vattnet.
Da isen var hallbar och stark..
Om du vore bränd som mig
Skulle jag gå hem med dig
Skulle du vara allt jag någonsin velat ha
Oscar Linnros - Annie Hall
Kommentarer
Trackback