Jag har talat och räddat min själ

Ibland kan jag inte rå för att jag går tillbaka och minns saker som sedan etsar sig fast i mitt huvud. Det kan vara en person, en känsla eller en upplevelse. Den här gången är nog alla kriterier uppfyllda. Jag har tänkt en hel del på det som varit, och vilka personer som har påverkat mig hittills i mitt liv. Vissa saker känns som om de inte ens tagit plats i mitt liv, när jag tänker tillbaka på det så känns det bara som en dröm.

En sån sak är tillexempel mitt förhållande med Jonas. Han är verkligen en underbar person, som jag tror jag lärt mig mer av än jag tidigare trott. Vi va ganska olika på den tiden, men jag tror att jag kommit ikapp och har insett att mycket av de han stod för stämmer överens med mitt tankesätt idag.

Ramlade in på hans nya tjejs blogg av en slump, och blev så glad när jag i bakgrunden av en bild på henne satt tavlor på väggen som jag en gång i tiden målat till honom. Känns som år och dagar sen vi sågs, och det va de nästan. Ett iaf. Tror ändå på nåt vis att vi kommer va vänner ett bra tag framöver, det känns så.