Jag har talat och räddat min själ

Jag blir ju nästan lite fundersam. Kan han va så bra? Som när han kom fram till baren och jag stod där tillsammans med Malin och Mary-Anne. 

"Va? Pratar du med mig? Du borde väl gå nu, bort till dina vänner där borta. Inte ska väl du stå här och slösa din tid på mig? Eller jaja, det var någon av de andra tjejerna du ville prata med men kör "jag-låtsas-va-intresserad-av-kompisen-strategin". Eller inte det? Jaha, så det är alltså mig du vill stå och prata med? Flirta lite. Oj, var det där en komplimang? Näää. Inte ska väl du. Eller jo, det där går inte att misstolka. En komplimang. Right there. Va? Mitt nummer? Jaaa, okej. Du kommer tillbaka senare för att ta mitt nummer sa du? Jaha, jag fattar. Du säger bara så, men kommer inte komma tillbaka. Det är lugnt, trodde inte du skulle göra det heller. Aja, det var kul så länge det varade. Men vänta, här kommer han ju igen. Tillbaka, målinriktad och tar upp sin telefon. Jaha, du ville ha mitt nummer sa du? Ja, men visst. Ring mig en signal så får jag ditt också då. Kan ju va bra att ha, för han lär ju inte höra av sig. Eller? Hejdå, trevligt att ses. Vi hörs. Eller jag kommer ju inte höra av mig, du frågade ju om mitt nummer. Eller jag kanske kommer höra av mig ändå. För du är ju fin att titta på och du får mig att le så där fånigt. Nej, nu har det gått några timmar och inget sms. Jag kanske ska skicka? Neeeej. Skulle han velat höra av sig hade han väl gjort det vid det här laget.. Typiskt. Jag ger upp. PLING! Sms mottaget. Trevligt att ses..? Jaså, jo men det var det ju. Ömsesidigt. Och om jag vill ses igen snart? Jovars, vad har jag att förlora? Förutom mitt hjärta. Igen. Det som just hittat tillbaka till sin ursprungsposition. Men ett skadat hjärta är svårt att punktera. Det är liksom som ett vindskydd med stora hål i. Som en prästost. Hål hål hål. Blåser kalla vindar igenom. Men ibland så liksom kommer en ljummen sommarbris och sakta men säkert läker hål efter hål. Så snälla, punktera det inte mer."

Men är det så konstigt att man blir förvånad? Han är liksom en verklig saga för bra för att vara sann. So far, so good. Kanske har han några skelett i garderoben. Det återstår att se. Låt det vara pyttesmå skelett i så fall. 

Som Mary-Anne sa: "Fan ta dig i kragen och tro på dig själv. Som du säger åt andra att göra. Alla killar vill inte ha äpplen eller banan. Vissa kanske gillar apelsiner. You know."

Bara lite svårt att förstå. Men ingen skada skedd och det blir nog en lång process innan något möjligtvis kan inträffa. Men du är en keeper. För du är ju så bra, you tick almost all boxes! 

Tick √ tick √ tick √