I can feel it, all the way into the bones!
Tack underbara människor. Jag blir så glad när det jag får ned på papper också tar sig vidare ut i den virtuella världen och frivilligt upp på någon annans datorskärm. Därefter in genom läsarens ögon, och vidare till hjärnan. Och när det gjort sig ett litet litet utrymme i den annars så komplexa slemklupen som hjärnan faktiskt utgör sig av, och det bereds en plats för mitt inlägg och reflektion - det är lycka.
Att några av er där ute faktiskt förstår vad jag menar. Inte typerna som kliar sig i huvudet och undrar vad som gick snett för mig och endast går in för att titta på bilder eller läsa om senaste festen jag varit på. Att jag får höra att ni andra bekräftat det jag skrivit, när det är ett inlägg som jag känner att jag kan stå för fullt ut, då blir jag varm i kroppen. Tvåvägs-kommunikation och inte bara jag som skriver ner ord som sedan har noll betydelse för omvärlden. När man inte bara ger en hel del, utan man också får något tillbaka.
För mig spelar orden oavsett vad en mycket stor roll. Jag kan hur som helst inte förvänta mig att de ska göra desamma för er. Men om orden gör någon som helst nytta och har en tendens att lämna minsta fotspår hos någon så blir jag glad.
De skrivna orden är mina vapen. Och för var dag som går blir jag mer övertygad om att jag med de skulle kunna vinna ett litet krig. Med betoning på litet. Bring it on baby, show me what you've got!
Kommentarer
Postat av: PS
yep you've got a gift with words
Trackback