Saknar..
Jag saknar att ha denna man i mitt liv på daglig basis. Något så oerhört mycket. Han har flyttat till Norrköping och lever sitt liv där, jag är överallt och ingenstans och försöker leva mitt. Minns de dagar då vi var oskiljbara. Nu menar jag inte som flick- och pojkvän som vi faktiskt en gång i tiden var. Jag menar som de allra bästa vännerna du kan tänka dig. Skrattade tillsammans, grät tillsammans. Förstod varandra utan att vi sa ett ord. Men som allt annat förändras saker och idag är vi inte de där pusselbitarna vi en gång var. Vad jag än säger nu kommer folk tro att jag syftar till tiden då han och jag var ett par, men det är absolut inte så jag menar. Jag svär på mitt hjärta att jag är glad och lycklig för hans skull och att han förtjänar den finaste flickan i världen. Det enda jag vill säga är hur bra den här killen är och hur bra han har fått mig att må i alla år då vi känt varandra.
Gustaf Alfred Wemhöner, du är och förblir min allra bästa vän
Kommentarer
Trackback