Jag har talat och räddat min själ

Nu har jag ansökan i mina händer. Nu ska jag bara vänta på att få mina betyg översatta till engelska och sedan ska ansökan skickas iväg till APM College of business and communication. Om cirka 3 veckor vet vi hur det gått! Egentligen finns det ingenting som säger att jag inte skulle komma in. De tar in många internationella studenter och jag är ute i god tid. Men man vet aldrig. Det kostar, därför som det inte är samma antagning som vanliga skolor. Men de tittar ju självklart på betygsnittet också och alla kommer inte in. Men jag hoppas att jag är en av dom!

Oavsett hur trött jag är kommer jag aldrig i säng innan klockan ett. Oavsett tid jag ska gå upp dagen därpå också. Just nu sitter jag och kan inte ens hålla ögonen öppna. Med en man som står utanför och missat bussen inväntar jag svar om han kommer tillbaka upp eller ej. Verkar som om det blir det sistnämnda.

Helgen fylld med jobb jobb jobb. Va på ett event i fredags och jobbade. Först i garderoben, sedan som isprinsessor. Minglade, hällde upp champange och delade ut pris på scenen tillsammans med Felix Herngren. Det var ett event för 800 personer och verkligen kul! Efter drog jag och Malin på en romantisk middag tillsammans på Italiano (som är ett guldkorn!). Där åt vi oss proppmätta på itaienska specialiteter som ost och massa lufttorkad skinka. Sen var det massa gott rött vin. Blev en liten utgång med Mads och Kim och så mötte vi upp gamla vänner på Oxid av alla ställen. Trevligt, men inte så mycket sömn inför den långa lördagen som bjöd på 14 timmars jobb. Usch. Upp i morse igen efter 5 timmars sömn och jobbade. Nu är jag död!

Kan inte sluta tänka på dig. Go away!

Citerar ett inlägg ur bloggen, december 2006:

I morgon ska vi jobba på event ute i Gustavsberg, jag och Malin. Isprinsessor ska vi vara utklädda till på kvällen, men på dagen är det kavaj som gäller då vi ska styra upp allt.

Det kan komma att bli ett femte besök i landet vi älskar. Australien.

I bland undrar jag vad man egentligen gör här? När vardagen känns som en lång trasportsträcka och våren aldrig vill komma. När man vet att man har ett liv på låt oss säga 75-80 friska år och man redan levt upp mer än 20 av dessa. Man går sömnig genom dagarna, med "måste göras" listor och tråkigt jobb som inte ger några vidare pengar. Jag pratar inte om att ut och resa och supa ner sig varje kväll som det andra alternativet. Jag pratar om att hitta en plats, en vardag, ett jobb, en krets med vänner - som man faktiskt trivs med. I bland avundas jag det liberala 70-talet där gemenskap och kärlek gick före karriärval och tråkgöra. Att bo i ett kollektiv med de man älskar låter som mig som en dröm. Kanske har jag gått och blivit rädd för att vara ensam. Eller så är jag bara ovan så här efter två års livsstil tätt inpå mina närmsta. Förr såg jag mina ego-dagar som det bästa som fanns. Att sova själv en natt, att ligga i soffan efter ett träningspass och bara kolla på det jag vill på tv, att gå på stan och shoppa eller ut och äta lunch själv- det var lyx. Jag tycker fortfarande det är otroligt skönt att få vara själv ibland, men innerst inne är det någon som viskar: "vi är ett flockdjur och du BÖR inte sitta där ensam"

www.twitter.com. Nya facebook? Nya bloggen? Twitter is the shit.

Dagens medievärld. Facebook, blogg, twitter. Där når man den senaste informationen, innan man ens talat med sina vänner. Man får veta hur sina vänner mår, vad de gjort i helgen, hur deras relationer går osv. Men en sak måste vi komma ihåg, vinkeln av denna information är oftast lite vriden åt det bättre. Vi framställer gärna alla de där bra sakerna i livet och glömmer helt bort det där andra, lite tråkigare i vardagen, när vi sätter oss ned och ska printa ner dagens händelser.

Eftersom den man jag tidigare var tillsammans med redan gjort det offeciellt på ansiktsboken, så skriver jag också här om hur det ligger till. Vi är inte längre tillsammans. Linn och Martin. Over. Nu vet ni det gott folk och behöver inte sätta frukosten i halsen när ni loggar in på er kära vän Facebook. Inte för att  det är så mycket att sätta frukosten i halsen över, men ni förstår nog min tanke.

Tack

Hjärtat säger en sak, hjärnan något annat. Har lyssnat på Håkan, Lars och Kings of leon hela dagen och vill bara printa ner alla de rader i vissa låtar som får mig att tänka; det är ju precis så jag känner. Svårt att skriva ner allt på fri hand eftersom det lätt kan missuppfattas och bli helt fel. För var minut som går, kommer jag på ännu en rad ur en ännu okänd låt som skulle beskriva min situation på pricken. Jag vill inte ens göra ett försök till att få ner allt på papper, i vetskap om att jag inte skulle kunna urskilja ett ord. Men ändå någonstans så vet jag precis vad det står där, svart på vitt. 

Karlstad kom hit, sedan försvann dom hem igen. Inte ens ett dygn här, men kul var det att se dom igen. Vill ha mer sånt i mitt liv! Utgång blev det, dock utan Malin som tydligen hellre spenderar sina lediga lördagar på en tunnelbana. Vi skulle mötas upp i stan efter att hon varit hem till Cajsa som fyllde år med en present, men vägen från söder till Ambassador blev lång. Hon somnade på tunnelbanan och vaknar upp i Mörby. 20 minuter tills nästa tåg mot stan går, och hon kommer lagom tills vi sitter och äter fyllemat på kungsgatan. Då var det hemgång som gällde, trötta som vi var.

Så skönt! Dagen är över och jag ligger här i soffan och bara slappar. Ska hoppa in i duschen och sedan lägga mig i sängen och titta på Gossip Girl. Mads har hjälpt mig att sätta ihop min loftsäng så numer sover jag två meter upp i luften, och malin har sin säng under min. Blev så mycket yta, lägenheten ser verkligen större ut nu. 

I dag har jag fått mycket gjort. Klockan kvart över åtta ringde klockan och jag gick min timmes prommenad innan frukosten. Så härligt väder, solen sken och jag bar mina snygga Carrera solisar. Hem för frulle och sedan iväg på akupunktur och snack med min life coach. Jag mår alltid så bra när jag går där i från.

Jag står i mitten av en hurricane, känns som om jag inte vet vart vinden för mig. Mitt i allt men ändå ingen början eller slut. Bara massa ord, ingen action. Vad gör man då om man har allt men ändå ingenting?

Efter jobbet i går åkte jag in till stan för att möta upp tjejerna från Cafét. Vi började kvällen med en fördrink på O-baren och sedan gick vi till East och åt sjukt god Sushi. 12 bitar senare satt vi mätta och belåtna och drack vin. Det beställdes in för mycket vin eftersom vi trodde att vi skulle bli fler, och en lugn kväll som jag hade tänkt mig blev en nästintill helkväll på Compagniet. När klockan däremot slog två var jag mer än trött och hade fått sällskap på vägen av Malin som hade följt med oss in på Stures. 

Nu är det ännu en helg som står framför oss. I morse sov jag ut, första gången på länge som jag verkligen bara kunde vakna och somna om igen utan att ha dåligt samvete för något som bör göras. Visst, har egentligen sjukt mycket som skulle kunnas göra både i lägenheten och i skolan. Men det la jag åt sidan i morse.

Jag går på sparlåga. Sov 4 timmar i natt, upp och jobba. Stress, stress, stress. Pussla ihop mitt liv i form av arbetsschema kombinerat med skola. Stress till skolan, gå igenom grupparbetet. Föreläsning 18-21 och nu är jag hemma. Nu vet jag inte ens vad jag heter. Nu sover jag. God natt.

Jag har jobbat idag och kom just hem. Nu ska jag slänga mig i sängen för om mindre än 5 timmar ska jag upp och hoppa igen och iväg till jobbet. Torsdagar innebär lång-dagar för mig. Jobb 7-5 och sedan skola tills 9. Men kul är det i skolan när man väl kommer dit. Men tröttheten efter ska vi inte ens tala om.

Nu är det klart - Karlstad kommer hit den 21 mars. Ska bli så himla kul! Linus, Rick och Matte kommer och ska bo hos oss. Det blir shopping, lång förfest och sedan en dunderutgång på det. Oj vad jag längtar. Tills dess ska jag jobba och stå i. Jobbar onsdag-söndag den här veckan. Idag har jag varit ledig och varit på akupunktur igen. Så oerhört skönt att vara där i lite mer än en timme och få prata om allt och få lite nålar i sig som får igång kroppen. Pratar om allt ifrån relationer till kostrådgivning och denna norska kvinna är verkligen en glädjespridare. Vi behöver fler människor som henne i Sverige!

Igår blev det en hysterisk arbetsdag på cafét och sedan vidare ut till Vaxholm där det var otroligt lugnt och skönt. Träffade vaxholmskillarna som vi reste med i Australien och Thailand. Det var verkligen jättekul att träffa dom igen och jag hoppas att det blir mycket häng med dom i sommar.

Hemkommen från jobbet som idag faktiskt var helt okej. Mycket att göra men tiden gick fort. Nu ska jag precis slänga ihop en thaigryta med kycklig och en massa starka kryddor. Sedan köpte jag med mig fyra tryfflar hem, två med latte smak och två med baileys smak. Jag älskar baileys!
 Ikväll blir det soff häng där jag troligtvis kommer slockna. Ska upp tidigt imorgon och lära upp en tjej på jobbet som ska provjobba. Mycket arbete nu, men jag försöker hitta små ljusglimtar i vardagen ändå. Och mycket jobb ger som bekant ett klirr i kassan. Och för det klinget ska jag göra många roliga äventyr i sommar. Vänta så ska ni få höra vad vi egentligen smider för planer...

Nu sitter jag och väntar på att nagellacket ska torka, sedan ska jag i väg till jobbet. Sista helgen på cafét nu. Sedan blir det bara torsdagar för mig där.

Nej, nu blir det ett Gossip Girl avsnitt och sedan sömn. Jobbar hela helgen, dubbelt dessutom. Både i Vaxholm och på cafét. Jag älskar att bara vara ensam ibland. Malin och Martin har jobbat på ett event i kväll och är ute och dricker öl nu. Jag njuter av ensamheten!

Hemkommen från en lång dag. Men som skulle kunna varit längre än den blev. Började jobba klockan sju och sedan iväg till skolan innan sex. Skulle vara i skolan till nio och sedan tillbaka till jobbet för städkväll (!). Jag var så slut efter skolan med värkande ben, alldeles för mycket tankar i huvudet och en kurrande mage. Ringde och sa som det var, jag var för trött. De blev säkert sura, men jag är verkligen helt slut på torsdagar efter min skola. Så det dåliga samvetet lägger jag bakom mig och fokuserar på något roligare istället.

Akupunkturen idag var bra. Jag var där i en och en halv timme och pratade om livet med en underbar människa. Sedan satte hon nålar överallt och jag låg i en halvtimme och fortsatte grubbla över vad vi pratat om. Hon sa så mycket intressanta saker om livet. Det handlade om vårt eget ansvar för vårt eget liv och om att det bara är vi själva som väljer om vi ska vara lyckliga eller olyckliga i livet. Vi pratade också om hur viktigt det är att träffa människor, att inspireras av andra och att upptäcka nya synvinklar på vårt eget synsätt. Mycket intressant! Ska dit igen på måndag. Angående nålarna som sattes så ska dessa få igång energiflödet i kroppen som jag tror har stannat av lite.

Laddar hem Gossip Girl och hoppas på att det snart ska vara klart. Har fått i mig nyttiga pannkakor med havre med banan och keso. Ringde hit en underbar man som stekte dessa till mig, åt och sedan gav sig iväg igen.

Man ska inte ropa hej förän man kastat sten i glashus som Malin brukar säga. MEN om ryktet stämmer så är vi mer än räddade. Saken är den att det finns en chans att det ligger en check till oss hemma i brevlådan med inte mindre än 10 000 var till oss. Pengarna kommer från Australien och går checken att lösa in så blir jag så glad att jag spricker! Bali kanske inte känns så långt bort nu ändå..

Ligger i soffan med täcke och filtar. Laddar hem 12 avsnitt av Gossip Girl och har hyrt en film som jag ska se senare ikväll. Idag stod tvätt och städ på schemat men jag ändrade tvättid till i morgon så idag har jag INGENTING som är ett måste. Behöver verkligen såna här dagar i mitt liv, för att varva ner och bara njuta av att inte behöva göra någonting. Men känner jag mig själv rätt så kommer det bli en promenad senare idag, men vädret är inte så inspirerande. 

Jobbar sista veckan nu på cafét på sturecompagniet. Sedan blir det bara extra där på torsdagar. Jag kommer numer dra in mina slantar ute i Vaxholm där jag ska jobba igen. Kommer blir bra det där!