Jag har talat och räddat min själ

Jag har så mycket kärlek till mina vänner, att jag nästan inte vet vad jag ska ta mig till när jag tänker på att dom befinner sig på flera timmars resa ifrån mig. Jag läste igår igenom gamla blogginlägg och skrev då samma sak som jag känner idag, att jag önskar mest av allt att jag fick samla alla på en och samma plats och få chansen att umgås med dom jämt. Så fort vi ses är det som om vi inte gjort nåt annat än att umgåts, och det är väl det som kallas riktig vänskap. Min lilla roadtrip genom Sverige gav mig verkligen ny energi, tack för det mina underbara! Samtidigt gnager det inom mig att jag ska lämna dessa vackra människor igen snart, för en tid så långt bort ifrån dom man kan komma. Men jag vet att ni finns kvar när jag kommer hem igen, det gör ni alltid.



 
Underbara Linus som får mig att le

 
Mina fynd jag hittade i Australien för 3 år sen och  som jag aldrig kommer släppa ur sikte

Det saknas två på denna bild för att få den fullbordad - Malin & Erik. Vi är något alldeles extra tillsammans.

Mys som bara vi kan


Ingen vind kan blåsa omkull oss nu

Vad vore livet utan er?


Världens finaste vänner, två diamanter jag plockade upp i Sydney och bärt med mig ever since