I belive that I belive. In me.

Tagit mig vatten över huvudet? Tror att jag känner mig själv bättre än vad jag gör? Intalar mig själv något som jag vet inte stämmer överens med verkliga livet? Blir jag tokig på mitt nästintill schizofrena tänkande och mina berg-och-dalbane känslor? Tror jag att jag vet vad jag vill, fast jag egentligen inte har en aning? Är det bara en fixidé som jag brukar få vad det gäller situationer som dessa? Vill ha kontroll över mitt kontrollbehov som vill kontrollera allt ifrån andras tankar och känslor till mina egna. Har jag blivit ett offer för ska-ha-syndromet fasten jag kanske inte ens vill ha? Hm, ja.

Åkte in i tisdagskväll till huvudstaden och gjorde Brolin sällskap i lägenheten. Blev film tills Sebbe kom hem från jobbet sent, då blev de mer film och superstarkt kaffe som resulterade i en nästintill sömnlös, men ack så trevlig natt. Låg vaken till tidiga morgonen och bara pratade och pratade med Sebbe om allt, verkligen allt. Klockan var strax efter 5 på morgonen sista gången jag kollade klockan innan vi till sist fick bestämma oss för att i alla fall försöka sova. Det gick väl bra, vaknade dock kl 11 av att Brolin och hans jobbarkompis kom hem på lunchen för att byta kläder inför deras julfest. Upp och hoppa och ner på stan. Blev först fika på vårt obligatoriska fik som har världens godaste latte! Sen va vi på stan tills kvällen, kollade julklappar åt Sebbes familj och lite till oss själva. Blev kär i ett par skor från Zara som jag nog måste införskaffa mig efter lön.
Gick hemmåt efter en runda inne på systemet med en bag in box rikare. Gjorde hembakad pizza som var supergod och drack en massa rött till. Mmm! Satt där i lodiga kläder och bestämde oss vid 12 för att möta upp Brolin utanför cafét. Spontanutgång, jaaa viiiisst. Stötte ihop me självaste idol-Danny och bonde-söker-fru-Karl. Danny var snyggare i verkligheten ;) Åkte hem och stupade i säng efter lite prat som jag knappt minns. Fy. Upp i morse kl 8 och iväg till bussen hem. Världens fräschaste look, verkligen. Ajaj.

Maaaaaaaaaaalin, det har gått 2 dagar nu och jag blir galen! Jag kan verkligen inte vara ifrån dig, kom hem! Jag har så mycket att berätta ju, vet inte vad jag ska ta mig till när jag inte får prata av mig med dig. Nu längtar jag iväg som bara den. om 19 dagar sitter vi på planet iväg från det här. Leaving it all behind.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback