vart tog den där elden vägen?
nu sitter jag vid en dator som jag inte använt sedan jag åkte i vintras. sitter och tittar på gamla bilder från då, och gud va minnena snurrar runt i huvudet. jag får sån där härlig magknip när jag ser vissa bilder, och ännu värre då jag lyssnar på låtarna som jag då hade i min playlist. det är sjukt hur en melodi kan påminna en om vissa saker, och att man verkligen kan känna dom känslorna man hade vid det tillfället för en kort stund då man lyssnar på en viss låt. då var jag verkligen kluven, men hade ändå något som jag mådde bra av. även om jag inte kunde bestämma mig hur jag ville ha det, eller hur jag kände innerst inne, så hade jag ändå något i vardagen som fick mig att må jättebra. kärlek. i överflöd. damien rice symboliserar en sorts kärlek för mig. daniel lemma en annan. jason mraz ännu en sorts kärlek. och james morrison en till. ljuvliga toner som ibland får hjärtat att slå dubbelslag, men som ibland också kan slita ut hjärtat ur bröstkorgen, slita sönder det i tu, för att sedan stoppa in det på sin plats igen.
idag när jag cyklade hem från doktorn så cyklade jag förbi en mycket speciell plats för mig. det är en tomt som jag vid femtonårsålder la ett bud på, tomten plus ett pyttelitet hus på typ 10 kvadrat var till salu så jag ringde mäklaren och hörde efter vad priset låg på. jag erbjöd 285 000, men huset gick sen för 300 000 till ett par stockholmare som skulle ha det som fritidshus. det ligger perfekt vid vattnet i midsjö, nära där jag bor nu. jag minns hur jag fantiserade om att bo där, och sen bygga ut det och göra det superfint. men nu har dom tagit bort det lilla huset, slagit upp en fet jävla carport där och ska ny bygga ett helt nytt hus på den platsen där det lilla, mysiga huset stog. tror inte ens att dom har bygglov, men dom har väl mutat kommunfullmäktige i vanlig ordning. eller nåt sånt.. illa.. pappa ångrar sig nog att han inte var med och pushade priset lite mer. hade kunnat vara en bra investering i alla fall.
nu är det 2 veckor kvar tills underbara barcelona med de bästa. där ska det solas, umgås, dricka rövin i loungen, dricka sangria hela dagarna, besöka carpe diem för den bästa carpaccion på denna jord, åka upp till danzatoria, gå på catwalk, gå på buddha, åka till de hemliga inhemska salsaställena vid havet och låta svetten rinna av oss där vi dansar oss igenom natten, prata prata och prata lite mer innan det är sängdags med god sömn innan det är dags för nästkommande dags härliga äventyr.
hitade några bilder från då, tiden innan min resa. tider det! det var inte bättre förr men det ska bli bättre framöver.
Men nånstans har man iallafall kommit och man vet vad man behöver. Och jag försöker att hålla mig vid ytan allt jag kan, fast topparna är högre nu och dalarna är djupare sen elden försvann. Men det va längesen, ja det var evigheter sen nånting brann iallafall nära mig. Ge mig nåt att brinna för. Ge mig nåt att tro på.
