onödiga tankar

jag känner mig som en arbetslös sopa. jobbar ytterst lite, roar mig desto mer. jag erkänner - Jag, Linn Maria Lovisa Johansson, är en soffliggare. Usch och fy. Jag som har så höga ambitioner och arbetsmoral. Men det ska bli ändring, jag lovar. Men känns bara dumt att söka nytt jobb nu när jag vet att jag inte kommer stanna mer än en måndad, och jag TAR faktiskt de pass som jag får på mitt förra jobb. Jobbat idag, imorgon & söndag blir de också jobb. Men de blir faktiskt lite utgång imorgon med. Med Malin Söderlund. Var ett tag sen bara hon & jag gjorde någonting, men de ska bli kul!

tänkte på en sak idag; blir vi mer och mer individualister ju bättre välfärdssamhälle vi lever i? jag menar, om man jämför oss med ett u-land exempelvis så är det ju helt sjukt hur annorlunda vi lever i sociala fall. en liten by någonstans i sydamerika lever ju mycket mer nära inpå övriga invånare än vad vi gör. och dom stöttar varandra, i såväl ekonomiska som sociala kriser. är det någon som behöver sjukvård, men inte har råd, så hjälps man åt och ser till att den berörda personen får den vård han/hon behöver. vi har ett sådant skyddsnät i sverige att ingen ska behöva gå utan varken vård eller pengar, vi kan leva ensamma utan varken familj, vänner eller arbete och ändå klara oss bra. jag vet att det inte ens går att jämföra oss i sverige med andra u-länder, men tanken slog mig ändå. vi tar mer och mer avstånd från varandra, vi isolerar oss och tar ingen kontakt med främlingar om vi absolut inte måste. detta har mycket med att göra att vi lever i ett samhälle där vi inte är i behov av att leva med andra. tråkigt tycker jag, jag vill känna mer samhörighet med grannen, arbetskamraten eller varför inte med brevbäraren? vi träffas ju faktiskt ändå varje dag, men låter sällan dom komma in i vårt liv. jag tycker att vi kan lära oss lite av länder där samhörigheten är ett måste för överlevnad när det kommer till den sociala biten. vill du vara en tråkig svensk som alltid håller käften och inte säger mer än vad som är nödvändigt? nej, jag trodde väl det. testa det här; sätt dig på en buss och prata med han/hon som sitter brevid dig. hejja på alla du möter på gatan, oavsett om du känner dom eller ej. eller var extra glad då du är och storhandlar och önska kassörskan en fortsatt trevlig dag/helg. det krävs lite, men gör mycket för stämningen. man blir själv gladare, och förhoppningsvis gör man en och annan själ glad också. men du behöver inte va en jobbig jävel jämt, bara när du känner för det :)

nu ska jag duscha och sen slänga mig i tvsoffan i hopp om att ett bra program ska börja. sen sovdags, upp tidigt imorgon och springa och sen cykla till jobbet.

ciao!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback