Jag har talat och räddat min själ

can we try again to start a new and lovely story? that will shine a ray of light upon our hearts and bring back long lost glory. of how it used to be, baby you and me, convinced we were each others destiny.
my heart cries out to you, you must forgive me. I've been dancing in the dark and searching for a spark,
a fire still burning. I believe we'll make it through if you stand by me. we can weather any storm and keep each other warm as long as there's love.
every time I think of us my eyes are filled with tears, to think that I gave in to sweet temptation. your words like music to my ears. I hope it's not too late, that you still await. oh please tell me that you're still having faith?!

ett bra sätt att sammanfatta min dag:

dagens låt: 9 crimes
dagens ord: avundsjuka
dagens dusch: kl. 14.00 i och med att jag färga håret
dagens frisyr: utsläppt med diadem
dagens smink: inget
dagens händelse: färgat håret
dagens planer: sakna
dagens vill ha: vänner
dagens mening: "vill bara att du ska må bra"
dagens saknad: my love
dagens drog: mina smärtstillande för halsen
dagens tråkigaste: att inte ha någon att umgås med
dagens roligaste: att umgås med familjen och dricka glögg
dagens finaste: mamma
dagens idé: att sluta bry mig om vad andra tycker
dagens måste: prata med bunne
dagens dricka: Vatten/glögg
dagens köp: inget
dagens telefonsamtal: med marcos
dagens mat: en pannkaka
dagens skratt: andreas
dagens sjukt: att jag inte kan vara med dig
dagens kärlek: vilda
dagens mående: Sådär

hatar att du ska sluta på jobbet... :( vem ska jag nu ha roligt med? men vi kommer nog ses ändå, du & jag.. bowling nästa? :P

i will miss you

varför känns det som om allt inte riktigt står rätt till? missförstånd och avundsjuka står på det dagliga schemat. förstår faktiskt inte riktigt varför. livet är för kort för att stirra sig blind på småsaker. livet är till för att njutas, att älska och må bra. det är så jag ser det. men ibland känns allt bara allmänt surt. nu längtar jag mer än någonsin till den första mars. men det är inte långt kvar nu! rimbo i all ära, men det tär faktiskt på en som människa att leva & bo i ett sånt här litet samhälle där det största nöjet på fredagskvällarna är att ta sig ner till den lokala krogen. kan visst vara trevligt så där någon gång i bland, men det känns som att jag vill ha ut lite mer av livet än så. vill upptäcka nya saker och känna av olika sorters kulturer. jag kommer aldrig bli mättad på upplevelser, tror jag, men jag vill inte dö nyfiken. jag & malin har nästan inte planerat någonting alls angående vår resa. vi kastar oss ut relativt tomhänta, sen får det bära eller brista.
 jag pratar ofta om att jag vill ha någonting att tro på. jag har fått det. jag tror på mig & malin i australien.

har funderat en stund nu.. ska man våga göra något så dramatiskt som att klippa page? jag & min vän jonas ska ge oss in till stan & klippa oss den 28 dec.. ska man våga, eller ska man inte våga? jag är såå velig hela tiden. ena stunden älskar jag långt hår, andra hatar jag det. skulle va så skönt me kort, välvårdat hår. man ser så mycket mer stylad ut då, tycker jag. vuxnare också.
det tål att tänkas på till och med nästa vecka iaf! känner jag mig själv rätt så bangar jag väl ur ändå.. men skulle va så kul att prova.. jag menar, håret växer ju ut snart igen.. förhoppningsvis!

jag tror faktiskt att man kan bli kär i kärleken. händer mig all the time. man blickar tillbaka på något som varit, och känner att man saknar den känslan så otroligt mycket. behöver inte vara den fysiska personen som man saknar ihjäl sig efter, utan bara känslan utav den kärlek som fanns just då. hatar att känna den känslan av saknad. mitt liv är verkligen annorlunda nu jämfört med då.

suck

det hela började en sen eftermiddag i roslagens skärgård den 6 juni. solen värmde och det var en allmänt trevlig stämmnig.  vi hade pratat en del på msn och så, jag & emil, men aldrig riktigt i verklighet. vi åkte iväg på en tur till åland tillsammans med massa andra bekanta, en tradition från min och några andras sida. vi pratade egnentligen ingenting under själva resan, men på bussen hem började vi lite smått. jag blev mer och mer berusad på bussen hem, vi skulle vidare till malins christoffer på efterfest. jag, emil och hans vän nyman gick och pratade hela vägen hem till stoffe. full som jag var gick jag in i fel lägenhetshus, men trodde bestämt att det var just där som stoffe bodde. jag & emil pratade en massa, nyman lessnade på oss och gick till den "rätta" lägenheten. vi tog ganska god tid på oss att ta oss dit, hade tydligen en massa att prata om där ute bland syrénbuskarna. på nåt sätt så trivdes vi ganska bra i varandras sällskap, jag och emil. vi gick upp till stoffe och umgicks me de övriga människorna. inställningen till att just jag & emil hade blivit vänner var inte jättepositiv om jag ska vara ärlig. men trots det så kunde vi inte bara sluta prata. alla skulle gå vidare ner på stan och fortsätta festandet, även jag. blev däremot lite för berusad på finsk minttu, så tog ett tag för mig att ta mig ur lägenheten. min nyfunna vän emil drack sig också hyffsatt berusad på kosken. det där va ingen bra kombination i andras ögon: en full linn och en hyffsat berusad emil. vi stog och pratade om hur folk såg på oss och hur de skulle snackas dagarna efteråt om att just han & jag hade funnit varandra. alla gick ner till stan, men jag och emil stod kvar och pratade vid lägenheten. jag bestämde mig för att gå hem till en vän istället för ner på stan. jag ringde och fråga om det var ok att komma över och sova där, det var de men bara om jag skulle komma dit fort. det var min käre vän bunne och martin som jag skulle till, de va nyktra och hade filmkväll. jag lovade att komma så snart som möjligt. så blev det inte. jag började gå i rätt riktning, men emil stannade mig. han sprang över vägen och sa att jag skulle sätta mig på trappan bakom chinagarden och vänta medans han hämtade sin väska på andra sidan vägen. det gjorde jag. kunde väl stanna en stund till. vi satt där länge, minns inte alls hur länge.. tiden bara rann iväg. min mobil dog, så bunne och martin kunde inte nå mig. vilket jag fick skit för sen, de vart oroliga. men i stundens hetta hade jag ingen tanke på det. vi satt där, jag & mill och sjöng i'm yours med jason mraz och drack oss ännu fullare. vi pratade en hel del. det var trevligt. jag började tycka om den riktiga killen i emil, inte den emil som folk hade pratat så mycket om. vi satt där ett tag till, tills jag lånade hans mobil och ringde bunne. vi sa hej då till varandra, jag började gå mot bunne. han kom och mötte mig, full som jag var. emil skrek nåt efter mig, minns inte riktigt vad. nåt om att vi skulle ses snart igen. jag la mig direkt i soffan bland övriga personer som jag aldrig träffat och somnade direkt. det var det första riktiga mötet med den killen som jag skulle spendera resten av sommaren med. en riktig vän, ur min synpunkt.
första gången vi sågs nyktra på tu man hand var när jag kom dit efter jobbet för att se fotbolls VM. skulle inte hunnit hem från jobbet och se, så emil erbjöd mig att komma dit och se andra halvlek. det gjorde jag. fortsatte se fotbollen där efter jobbet. vi hade mycket kul tillsammans, jag & mill. jag jobbade med hemglass som var beläget i riala där han bor. det var trevligt att ha nåt att se fram emot om kvällarna, att jag skulle få träffa mill och ha kul. kunde ibland sluta 10 på kvällen och åka hem till emil och stanna till 2-3 på natten. han bjöd på te och mackor :) vi gillade mackor, jag & emil.
åkte ibland tidigare till riala innan jobbet för att bada en stund i grustaget med min vän innan jag skulle påbörja en varm sommardag i min glassbil. mycket trevligt. ett speciellt minne var när vi åkte på dagsutflykt till roslagskulla. badade i havet, hade matsäck och kollade på alla färjorna som åkte förbi. det var kor överallt, emil var lite rädd ;) emils föräldrar är så mysiga & söta. minns en dag när min glassbil helt sluta starta när jag precis kommit in i åkersberga. försökte med starthjälp, men icke. den ville inte starta. bara att ringa bärgaren. blev bärgad hela vägen till riala. blev klar mycket snabbare än vad jag skulle ha blivit den kvällen. jag skulle umgåts med emil efter jobbet den dagen, men han hade fotbollsträning när jag var klar att åka hem till honom. åkte hem dit ändå och satt och umgicks med hans föräldrar tills han kom hem från träningen. fanns mycket att prata med dom om, de blev aldrig så där pinsamt tyst. de är härliga människor. me like alot. ett annat härligt och lite komiskt minne från denna sommar är när jag & emil precis träffats. vi hade pratat om på skoj att ses vid fotbollsplanen nån kväll efter mitt jobb eftersom att den ligger precis mellan mitt jobb och hans hem. en kväll efter jobbet hade jag fullt i min mobils smsminne. fick inte plats med fler sms. emil hade skickat nåt tidigare på dagen som jag svarade på när jag körde hem. typ: "är på väg hem nu, sov så gott, ses en annan dag".. senare raderade jag alla sms och fick då flera stycken av emil. han hade skrivit tidigare på dagen: "ska vi ses vid fotbollsplanen efter jobbet?" det smset hade jag ju inte fått. jag fick ett till där det stog: "nu står jag vid fotbollsplanen och väntar på dig". inte heller det fick jag. jag skrev istället de som jag skrev ovan om att jag va på väg hem och åkte helt förbi honom där han stod och väntade. fick ett sms till där det stod nåt i stil med: "oj, vad snabbt din röda bil åkte förbi mig. aja, ses en annan dag" haha, det blev som värsta dissen från min sida. han trodde ju att jag fått alla sms som han skickat, men att jag bara sket i honom. men så var det inte, och det vet han idag som tur är. det var så härligt att lära känna den där emil. att få det bevisat för mig själv också att han var en riktigt bra kille, inte som andra föreställde honom för mig. han gav mig en massa kärlek på olika sätt.
saknar verkligen den tiden. att åka omkring i min fina blå glassbil, äta glass i lass, sola & bli brun, umågs me en fin vän och lyssna på jason mraz tills öronen nästan ramla av.
vi umgås inte så mycket nu, jag & min mill. det är mycket tråkigt ur min synpunkt. vet att de aldrig kommer bli som det var i sommras igen, men jag hoppas att vi kan umgås någon gång ibland. igår låg jag & lyssnade på jason och va bara tvungen att fälla en tår pga att de känns som att jag & emil glidit ifrån varandra helt, vi som hade en sån underbar relation till varandra. han fick mig att må bra. jag fick nog honom att må ganska bra också, eller hoppas det iaf.
ge mig min sommar tillbaka!


 en alltid lika glad mill

här sitter jag, snart en vecka efter operationen och kan ännu inte äta nåt.. illa.. lever på isglass och smärtstillande.. trodde inte att de skulle va så här faktiskt.. ta bort halsmandlarna gör väl varenda kotte nu för tiden..? men men.. de vänder nog snart, de måste det göra! måste va frisk till jul ju!
idag va första dagen jag gick utanför dörren sen i onsdags. jag & mamma tog oss en sväng till norrtälje, skulle kika på en julklapp till bror som mamma skulle köpa. hittade en jättefin resteröds tröja som jag blev kär i. en cardigan me knappar i svart/vit randig. mamma köpte den som en sista julklapp till mig :) mest för att hon tycker synd om mig just nu tror jag. hade mina halsmandlar suttit kvar där dom satt från början hade det nog blivit en jul utan denna tröja.. men nu så fick jag den trots allt :) även fast mamma sagt att de va färdigköpt till mig för i år.. hon är för gullig :)
gick till second hand där jag lämnat in mina kläder också som jag inte använder längre. fick ut 400 kr för dom, inte illa! men dom gick iof åt lika snabbt när jag tog mig en svängom inne på H&M och shoppade bort tanken på min onda hals. hittade en fin tröja, en klänning och en tjocktröja.. förstår inte, men blir alltid så glad när jag införskaffat mig nå nytt.. :)
mamma hittade lite kläder till bror min innan vi rörde oss hemmåt. hon är så fantastiskt duktig på att shoppa kläder till mig och bröderna.. har värsta kollen, de tror man kanske inte om en kvinna på 50+ men så är de. innan vi hann komma till bilen gick vi förbi en djuraffär. vi gick in och skulle köpa en julklapp till vår vovve innan vi åkte hem. jag hitta lite godis till henne och hennes kusin som de ska få på julafton. gick sedan en sväng å kikade på fiskarna i affären. mamma bestämde sig för att köpa en fisk till mig. det blev en kampfisk me blå/lila slöja. jättefin! och en liten matchande hona. köpte en sån där klassisk skål som man har till dom också, lite sant och två växter. tog me mina två nyfunna familjemedlemmar i en plastpåse med vatten och åkte hem. har nu istallerat firrarna i deras nya hem och givit dom deras första måltid i sitt nya bo. har aldrig haft en fisk förr, men de är lite fint att ha dom där i mitt rum.. har en hög rund vas som jag egentligen skulle vilja ha dom i, men de här får bli bra till en början. vet inte vad dom ska heta bara.. hm.. tål att tänkas på.

nu ska jag hoppa i säng, om jag orkar ska jag baka pepparkakor imorgon! hoppas malin kommer och hjälper mig.. ska även fortsätta med det lilla projekt som jag påbörjat.. måste bli klart innan jul..

take care, peace!

jag har endel saker som jag bara måste göra i mitt liv. ett mål är ju att åka till australien & thailand och backpacka. det är redan bokat så det nämner jag inte i listan nedan.

1. va au pair i antingen norge, england eller usa (eller i australien om jag hittar nåt där nere)
2. åka till spaninen och lära mig spanska flytande, kanske barcelona
3. ta danskurser av olika slag (salsa, street, jass etc)
4. säsonga i fjällen en vinter
5. besöka alla världsdelar

nu är de nedskrivet, så nu måste jag leva upp till de, eller hur? :)

hej hej hallå. jag har inte skrivit på ett tag, men de har haft sina förklaringar. haft fullt upp med jobb och annat, men nu är jag hemma en vecka.
tog bort mina omtalade halsmandlar i tisdags på sofia hemmet, kom hem från sjukhuset igår. allt gick bra och det var jättebra service. en härlig känsla de där egentligen, va? att lägga sig på operationsbordet, ha 4 systrar omkring sig som talar me lugnande stämma och ännu en syster som sprutar in lite sömnmedel i armen. jag tänkte som de andra gångerna: "jag ska inte somna, jag är ju inte ens trött" men lik förbannat ligger man där 5 sekunder senare och är helt borta. vaknade lite mer än en timme senare och fattade inte så mycket. försökte prata me en syster som hette niklas (!) men de gick inte. de roliga va att sist jag opererade mig på sofiahemmet så hade jag också honom som syster när jag vaknade, fast de va på en helt annan avdelning. jag trodde att jag drömt att han va där när jag vaknade den här gången, så senare när jag kunde få fram några ord så frågade jag en syster ifall jag drömt eller ifall han verkligen varit där, men de hade han minsann! fattar bara inte hur jag kunde komma på att han hette niklas i det där läget, jag minndes inte ens hans namn innan jag la mig på operationsbordet. skumt..
jag va lite vimsig i kolan när jag fördes in till mitt rum, de satt nån gubbe och tog sig för huvudet å skrek i korridoren minns jag. systrarna som körde mig sa något i stil me: "en hjärnblödning trolivtvis" , ryckte på axlarna och körde mig vidare. de låter skumt, men nåt i den stilen sa dom.. jag kunde ju inte säga nåt, så jag tittade bara efter honom och sen var det inget mer med det. kom in till mitt rum där jag skulle spendera natten. jag hade ett helt eget rum, fast de fanns plats för 4 till.
 mamma & bror kom in och tittade till mig, sedan kom min käre vän gustaf. han hade med sig milkshake till mig (: så snäll.. jag kunde knappt få i mig den, men kämpade. han la sig i min säng å så kollade vi på tv. jag fick lite smärtis och han tyckte jag va hög (: jag bara log hela tiden. sedan åkte han hem och jag kollade därför på handbollsmatchen som sveriges damer spelade. somnade till några gånger, men försökte kolla så gott det gick. gustaf ringde sen och sa att han hade fått böter, 500 kr. jag sa att jag skulle betala för att han varit så snäll och kommit in.
kunde inte få i mig speciellt mycke, men en piggelin gick ner. så fort jag fick lite ont så ringde jag på syster så fick hon proppa i lite mer smärtis i armen. så underbart :) jag och min älskade vän morfeus hade nu återupptagit vår relation. haha, det låter sjukt men det finns inget som är så skönt som lite morfin så där när smärtan fått övertag. fick sista smärtisen på natten när jag inte kunde sova, men vaknade ändå vid 6 på morgonen. skrevs ut vid 11 då min käre bror micke kom. åkte förbi donken och införskaffade oss varsin milkshake. de va skönt för halsen. sen åkte jag hem och sov. sov lite till och sen lite mer. vaknade i morse halv 12, hade sovit så dåligt. feber och svettades ihjäl typ. de va inge vidare. men de går väl snart över. de konstiga är att de sa att den 5-6 dagen efter är värst.. how come lixom? igår kunde jag ju inte ens röra tungan typ för att den va så svullen, de kan ju inte bli värre.. aja, bara att vänta och se.. kan iaf prata bättre än vad jag trodde. men de gör ont när man pratar lite längre.. men som de flesta vet så är jag inte direkt den som håller tyst, vill gärna prata me folk.. mobilen är ju dessutom min bästa vän! (:
om jag mår bättre imorgon blir det julstök me pepparkakshus, knäck och vanliga pepparkaksbak. jobbigt bara att jag inte kan provsmaka! jag får leva på vatten å glass några dagar till.. usch, jag tycker inte ens om glass längre.. jag vill ha MAT!
nu ska jag ta å höra ifall nån inte vill komma hem till mig å tycka lite synd om mig.. det är den bästa smärtlindringen.. jag lovar! :)

You never know what you have
'Til its gone
Treated you wrong
For so long
Now you're gone away
But the love still lives here...

I still got love for you
After all we've been through
I gave my heart to you
And baby you're the only one
There's other men than you
They can't come close to you
Once I said I love you
I know you'd be the only one

jag&malin bestämde oss för att åka in till stan i onsdags. hade blivit inbjudna av marika och lina som numera är bosatta  i sthlm. började med att ta bussen till tekniska, därifrån in till centralen och vidare mot spånga. mariak hämtade upp oss med hennes nya vårlåk som hon köpt tidigare i veckan och sedan bar det av hem till marika&lina. väl framme så unnade vi oss en stunds vila följt av lite allsång till moraträsk som lina stolt laddat hem. för härlig! :)
vi bestämde oss sedan för att bege oss till marikas syster tove, där vi skulle tillbringa natten. lina&marika samlade ihop allt som de skulle ha med sig till kvällen och morgonen därpå eftersom de skulle upp & jobba tidigt. sedan gav vi oss iväg till Blackeberg, som skulle komma att bli vår slutdestination denna kväll med tanke på att toves lägenhet ligger i just Blackeberg. Vilken upplevelse! Vi skulle in och köpa oss en varsin pizza på den lokala pizzerian, som förövrigt va fullproppad av ett antal a-lagare som tydligen också ville festa till det så där på en onsdagseftermiddag. vår "favorit-alagare-alla-kategorier" var "mamma a-lagare" som satt i ett hörn med en rejäl whiskey och löste korsord så där lite lagom berusad. hon visade stolt upp sitt lilla miniatyr-betlehem med jesubarnet, krubban och de tre visemännen som hon köpt i butiken next door förr oss och skrattade så där härligt som bara en erfaren whiskey-kännare kan få till det.
nåväl, vi åkte hem med våra pizzor till lägenheten och just då vi skulle ta oss in i lägenheten kom vi på att vi glömt nykeln. Det var bara för marika att åka iväg efter nykeln illa kvickt innan pirrorna skulle hinna kallna, medan jag, malin & lina satte oss i trappuppgången. "de tar högst 10 minuter" säger marika och åker iväg. Lina förklarade att marikas 10 minuter är 20, om inte 30 minuter för oss vanliga människor och det skulle visa sig att lina hade rätt. cirka en halvtimme senare. vi skyndade oss in med maten och började äta.. ur pizzakartongerna såklart, vem orkar diska? :) vi satt där och hade allmänt trevligt, skattade ihjäl oss emmelanåt då vi satt och pratade lite minnen. jag&malin drog upp vår göteborgsresa i sommras som slutade på ett litet ovanligt vis och då vi berättade kunde ingen hålla tillbaka skrattet. haha, jag skrattar bara utav att tänka på det! översvämningar, borttappade nycklar, låssmed plus en massa sjuka händer som hände på en och samma dag kan vara bland det roligaste som jag&malin har minne utav.
lina bestämmer sig i alla fall för att ta sig en dusch men upptäcker till sin stora förvåning när hon duschat klart att allt inte riktigt står rätt till. precis efter att vi pratat om stopp i avlopp och översvämningar i olika former så ropar lina från duschen och skrattar.. vi springer in och ser att golvet är täckt med vatten och vi alla börjar skratta! sedan övergår glädjen i oro eftersom vi befinner oss i toves lägenhet. vi ringer och hör efter ifall de hänt förut och vad hon tycker att vi ska göra åt saken, men hon lugnar oss och säger att det hänt förr.. skönt!
vi svidar om till lite rockigare outfits, vi ska trots allt se club killers på the baser och då måste man va rockig! lite hängslen och sånt därn´t så smälter man in lite bättre! :) jag & malin försöker få i oss vår tetra vin som vi tagit med oss, men de går lite trögt. vi är i alla fall nu klara för att gå så jag får ta med mig vinet på tunnelbanan.. lagom tacky på en onsdag så där.. :P
jag&malin börjar väl bli lite småfulla medan marika&lina inte alls är påverkade.. för dom ska ju jobba, men inte vi! vi anländer till stället och spanar oss omkring.. inte så mycket folk än, men det kommer har vi blivit lovade.. glider runt och checkar av läget.. bar? check.. dansgolv? check.. några hunkar? pass.. inte många att hänga i granen tyvärr.. men nu var vi ju faktiskt inte ute för att spana.. vi ska ju se ett 16-manna-band som ska va grymma.. och det är dom! anna-maria som sjöng va grym, lika så den mörkhyade mannen.. orkestern va fantastiska och papa-dee som gästsjöng svängde han också! jag&malin diggar längst fram, medan marika&lina bestämmer sig för att åka hem.. "Vi kommer sen" säger vi och fortsätter digga..
vi börjar ledsna lite men stannar till sista extranummret.. sedan drar vi därifrån en sväng.. vi går & går & går.. jag är fast besluten om att det ligget ett 7 eleven runt däromkring i krokarna medan malin tvivlar starkt. det visar sig att malin har rätt. vi velar fram&tillbaka om ifall vi ska bege oss till the vibe eller något liknande men våra fötter vill bestämt ner i tunnelbanan.. vi sätter oss på t-banan och somnar in till anna ternheim i öronen. vaknar lagom till vi ankommer till blackeberg och går av. klockan är väl 1 eller halv 2 och vi stöter på två väktare och frågar om de vet nåt ställe som säljer något ätbart som kan mätta våra stackars hungriga magar..? de pekar bortåt och säger att de ligger en mack en bit i från.. vi orkar inte gå längre, så jag lugnar malin med att hon ska få en mandarin av mig när vi kommer hem istället.. malin godtar erbjudnadet och vi traskar på. sedan kommer jag på att jag såg en tant sitta vid de två väktarna. vad gör en söt liten vanlig tant på 80+ nere i tunnelbanan mitt i natten? hon var ingen uteliggare, utan en söt liten tant med pälsmössa och läppstift.. malin sa att hon förmodligen virrat bort sig, så jag tänkte inte mer på det.
väl hemma så hade tjejerna varit så gulliga och bäddat åt oss.. malin åt glatt upp sin utlovade mandarin och jag pratade i telefon med min vän.. malin slänger sig på sängen och provligger och slänger sig sedan på madrassen för att avgöra vilken som egentligen är skönast ?? malin får uppfattningen om att sängen är skönast men att duntäcket som ligger på madrassen är skönare än det som ligger på sängen. hon vill ligga i sängen med duntäcket. jag säger nej. jag säger att jag kan ligga på madrassen med duntäcket och hon får sängen med det vanliga täcket. hon säger nej. jag säger att jag kan ta sängen med duntäcket och hon madrassen med det vanliga täcket. hon säger nej. jag märker att hon är ute efter duntäcket men säger att jag ska ha det eftersom att jag redan ligger på det.. jag retas med henne eftersom hon alltid ska få som hon vill.. hon ska sitta längst in på bussen, ha den bästa kudden, sängen osv ganska ofta (jaa, malin.. inse, så är det) även fast hon hävdar att det är tvärtom. hon erbjuder sig att lotta, men jag vill inte eftersom jag alltid förlorar.. jag fattar inte att jag inte föreslog "sten, sax & påse" för då hade jag vunnit lätt.. det är min grej lixom.. men lottning går fettbort! malin säger att om jag ska ha täcket så tar hon min kudde som jag ska sova på. jag säger "gör så du".. efter en stunds småtjaffs blir malin arg och kallar mig barnslig (helt rätt, men jag gör det bara för att jävlas). hon kastar sig i sängen och låtsas sova. jag lägger mig tillrätta på min sköna madrass och med huvudet skönt placerat på kudden. jag ligger bara och väntar på att malin ska häva ur sig någon klassisk kommentar om det hela och helt rätt så reagerar hon efter en stund i sängen. hon kastar sig upp, tar min kudde som jag ligger på och lägger sig i sin säng. det slutar med att jag får sova hela natten på min arm i brist på något  annat att vila huvudet på.. men det var det värt, malin skulle inte få som hon ville denna gång.. haha otäckt barnsligt av oss båda faktiskt.
morgonen därpå städade vi i ordning i lägenheten och skrev en lapp som tack för sovplatsen. tove hade sagt åt oss att slänga in nykeln genom brevinkastet innan vi gick. vi tar våra saker och stänger dörren. innan vi låser och slänger in nykeln säger jag till malin: "hoppas vi inte har glömt nåt nu. jobbigt om vi kommer på det efter att vi slängt in nykeln i brevinkastet" manlin svarar med en smart kommentar: "tänk så hade vi glömt att låsa innan vi kasta in nyckeln" haha, för härlig min blondin till vän..
en trevlig kväll var det i alla fall, fick prova på att va söderböna för en kväll..

ännnu ett par dagar har seglat förbi, lika snabbt som alltid. förstår faktiskt de äldre som säger: "ojoj, tiden går så fort.." den meningen fick jag höra ett antal gånger igår då jag var hos min älskade farmor och julstädade. Jag puttsade fönster och satte upp nya gardiner och juldekoration. Det var supermysigt att umgås med henne en hel dag. Vi åkte och storhandlade också, så mysigt! Min farmor är den bästa! Alltid ställer hon upp föra alla runt omkring henne.. Hon var min största favorit när jag va barn.. Låtsades ofta va sjuk så att jag fick åka till min farmor och bara mysa.. Me like a lot! Farmor sa till mig kanske 3210 gånger igår att jag va sååå snäll och att fönstrena blev sååå fina.. Sedan sa hon ett par gånger att jag var guld värd.. Det värmde verkligen.. Så fort vi stötte på någon i affären som hon kände ville hon skryta om att hennes fina barnbarn va på besök och att jag hjälpte henne att storstäda hemma.. Hon va så stolt.. Till och med när en chokladgubbe som stod och delade ut choklad i affären ville bjuda oss på en varsin pralin skulle hon promt berätta att jag var hennes barnbarn och att jag egentligen förtjänade hela chokladfabriken. Så hon köpte en påse till mig.. Snäll farmor!
Farfar säger alltid: "barnbarnen är livets efterätt"  och ska alltid påpeka hur glad han är att vi alla är friska och krya. Jag kan hålla med till en viss del. Jag ser att vi ungdomar är samhällets framtid, men vill ändå passa på och hylla våra gångna generationer. Det är tack vara de som vi är de vi är idag. Det är de som är guld värda.. Eller till och med bättre än så, de är värda allt gott som livet kan föra med dem..